Uppföljning Dalastrategin
Rapporten är skapad av Samhällsanalys, Region Dalarna
Senast
uppdaterad: 2026-04-10
Dalarna står tillsammans med övriga Sverige, Europa och världen inför stora samhällsutmaningar. För att skapa en hållbar framtid för Dalarna antog Regionfullmäktige i juni 2021 en ny regional utvecklingsstrategi “Dalastrategin - Tillsammans för ett hållbart Dalarna” (reviderad 2026-02-16).
Strategin är ett stöd och en språngbräda i arbetet med att rusta Dalarna för att möta framtidens utmaningar och göra dem till möjligheter. Målsättningarna för Dalarna sammanfattas i tre målområden som kopplar an till de olika dimensionerna av hållbarhet - miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet:
Att ställa om för att skapa en hållbar framtid är en utmaning som berör alla delar av samhället, från global till lokal nivå och inom alla sektorer. Omställningen innebär att flytta fokus från kortsiktiga resultat till arbetssätt som säkrar naturen och människorna långsiktigt så att människor kan leva ett gott liv också i många generationer framåt.
Dalastrategin är Dalarnas regionala utvecklingsstrategi som är central för styrning och samordning av utvecklingen på regional nivå i Dalarna. Varje region tar fram en egen regional utvecklingsstrategi och har även ett uppdrag från riksdagen, formulerat genom den “nationella strategin för hållbar regional utveckling”). Med det nationella uppdraget följer även en summa pengar att årligen fördela till företag och aktörer i länet i syfte att stimulera regional utveckling. Regionen följer regelbundet upp utvecklingen in länet och rapporterar till regeringen. Även länsstyrelsen har ett uppdrag att arbete för regional utveckling och ansvarar bland anant för uppföljning av miljökvalitetsmålen med en årlig rapportering till regeringen.
Den här rapporten är en del av den årliga uppföljningen av Dalarnas utveckling och beskriver läget i Dalarna på vägen till en hållbar framtid.
Rapporten är uppdelad efter strategins målområden om ett klimatsmart, konkurrenskraftigt och sammanhållet Dalarna. Varje målområde är sedan uppdelat i tre avsnitt, som vart och ett är tänkta att fånga läget för naturresurser, samspel, omställning och beteendemönster samt ekonomiska värden. För klimatsmart Dalarna är exempelvis vind och vatten viktiga naturresurser, medan byte från bensinbilar till elbilar en del av beteendet och omställningen, och den regionala produktionen av electricitet från förnybara källor är ekonomiska värden. Inom ett konkurrenskraftigt Dalarna är arbetskraft och kompetens naturresurser, ett gott företagsklimat en del av beteendemönstren, och företagens produktion är ekonomiska värden. Inom ett sammanhållet Dalarna är befolkningens hälsa och trygghet naturresurser, medan befolkningens aktiviteter och samhällsengagemang är beteenden, samt fördelningen av ekonomiska värden mellan människor en del av det ekonomiska perspektivet på ett sammanhållet Dalarna.
Pilarnas betydelse:
Utveckling i positiv
riktning ➡
Utveckling oförändrad ➡
Utveckling i negativ riktning ➡
Ett klimatsmart Dalarna är ett resurseffektivt Dalarna utan klimatpåverkande utsläpp. Resande sker på ett enkelt och miljömässigt hållbart sätt. I ett klimatsmart Dalarna är samhällets robusthet och resiliens vid klimatförändringar god.
Rent vatten, ren luft, biologisk mångfald och andra ekosystem är grundläggande värden för människor och samhällen, och att vårda människor och människors hälsa, kunskap och bildning är grunden till att skapa långsiktig ekonomisk nytta och ekonomisk trygghet.
Dalarna är rikt på naturresurser och om de brukas rätt ger de mångfalt tillbaka, därför följs här bland annat hur resurser som vatten och vind, skog och jordbruksmark används.
Den miljömässiga dimensionen för en hållbar regional utveckling handlar bland annat om att säkerställa att ekosystemen bibehålls och vårdas och att ett livscykelperspektiv tillämpas på allt från råvara och produktion till användning, återbruk och resurseffektivisering.
Tillståndet i Dalarnas miljö och natur är en grund för både livskvalitet, folkhälsa och långsiktig utvecklingskraft. Rent vatten och ren luft är avgörande för människors hälsa och för robusta samhällsfunktioner, samtidigt som våra sjöar, vattendrag och skogar är viktiga resurser för friluftsliv, näringar och klimatnytta. I det här avsnittet belyser vi att vi behöver förena brukande med ansvar – att skapa hållbara sätt att använda skog och mark, minska påverkan från utsläpp och näringsläckage, och stärka ekosystemens motståndskraft. Vi lyfter också behovet av att skydda och utveckla den biologiska mångfalden, eftersom den är en förutsättning för fungerande ekosystemtjänster som pollinering, vattenrening och klimatanpassning. Tillsammans ger detta en bild av hur Dalarna kan värna naturkapitalet och samtidigt skapa goda livsmiljöer för nuvarande och kommande generationer.
Länsstyrelsen gör årligen en uppföljning av miljökvalitetsmålen på regional nivå. För Dalarna finns redovisningen “här”, för den som vill fördjupa sig ytterligare.
Det här avsnittet är främst baserat på länsstyrelsens slutsatser och
rapport. Av rapporten framgår att för flera av miljömålen är
klimatförändring ett av de stora hoten. Negativa effekter av ett
förändrat klimat så som värmeböljor, torka, extrema skyfall,
översvämning, ras, skred och erosion och skogsbränder kommer att
innebära en omfattande utmaning för samhället.
Vatten ➡
Miljökvalitetsmålet 2030 nås ej. Flera vatten har
återhämtat sig från försurning, men takten är avtagande.
Luft ➡
Miljökvalitetsmålet 2030 nås ej. Generellt god luftkvalitet
men försämrad i tätorter. Positiv.
Skog och mark ➡
Miljökvalitetsmålen 2030 nås ej. Bestånd med naturvärden och
lång skoglig kontinuitet avverkas, och antalet hotade arter är på en hög
nivå.
Biologisk mångfald ➡
Miljökvalitetsmålen 2030 nås ej. Antal betesdjur minskar,
liksom antalet jordbruksföretag och arealen brukad jordbruksmark. 1396
av länets arter är rödlistade medan invasiva arter ökar.
Vatten
Tillgången till grundvatten av god kvalitet är god och flera vatten som tidigare varit försurade har återhämtat sig. Samtidigt fortsätter tillåtna men miljöfarliga ämnen och nya ämnen med okända effekter släppas ut i miljön. Övergödningsproblemen är störst i jordbruksområden i de sydöstra delarna av länet.
Dalarna har god tillgång till grundvatten av god kvalitet ur ett regionalt perspektiv. Arbetet med statusklassificering 2018-2019 visar dock att ca 40 av Dalarnas 277 grundvattenförekomster riskerar att inte nå god kemisk status till år 2027.
Det atmosfäriska nedfallet har avtagit och flera vatten som tidigare varit försurade har återhämtat sig. Kalkningen har kunnat minskas i delar av Dalarnas län. Hundratals ämnen påträffas i Dalarnas ytvatten vilket återspeglar den stora kemikalieanvändningen i samhället och industrin. Halter av förbjudna ämnen i miljön sjunker, samtidigt släpps tillåtna miljöfarliga ämnen och nya ämnen med okända effekter ut i miljön.
Övergödningsproblemen är störst i jordbruksområden i de sydöstra delarna av länet. Åtgärdsarbetet har ökat på senare år, men det är inte tillräckligt för att målet ska kunna nås. Det tar också tid innan minskade utsläpp ger effekt i de vatten som är övergödda, bland annat eftersom den naturliga återhämtningen är långsam. Ännu märks inga tydliga förbättringar i miljön på regional nivå.
Vattendragen i länet är kraftigt påverkade av fysiska ingrepp som rätning och rensningar, samt av vandringshinder och flödesreglering. Med dagens åtgärdstakt nås målet Levande sjöar och vattendrag om ungefär 200 år. Kunskapsbristen för kulturmiljövärden är stor även om förbättringar skett under senare år. Fler sjöar och vattendrag behöver skyddas genom inrättande av områdesskydd.
Flera försurade vatten återhämtar sig och kalkningen har kunnat minskas i delar av länet. Minskande anslag leder till att kalkning behövt avslutas för sjöar och vattendrag med fortsatt behov av kalkning.
Dalarnas grundvatten håller en god kvalitet men för vissa grundvattenförekomster finns det en risk att de ej når god kemisk status till 2027. Återhämtningstiden för övergödda vatten är lång och ännu märks inga tydliga förbättringar i miljön. Flertalet vattendragsrestaureringar pågår men åtgärdsbehovet är stort.
Luft
Ren luft är en av grunderna för liv. Luften vi andas påverkas av utsläpp från många olika källor. I Länsstyrelsens uppföljning av miljökvalitetsmålen konstateras att luftkvaliteten generellt är god i Dalarna men försämrad i tätorter på grund av utsläpp från trafik, industri, uppvärmning av bostäder och småskalig vedeldning. För att uppfylla målet om Frisk luft behövs snabbare och kraftfullare åtgärder, vilket Världshälsoorganisationen (WHO) belyst genom att sänka sina riktvärden för luftföroreningar.
Skog och mark
Dalarnas yta utgörs till 79 procent av skog vilket gör Dalarna till det femte mest skogstäta länet i landet (SCB). All skogsmark är inte produktiv (ex. myrar och bergsytor etc. som producerar mindre än en kubikmeter virke per hektar och år). Dessa områden utgör 11,3 procent av skogsmarken, varav ca 1,5 procentenheter är formellt skyddad. Skogsbruket i Dalarna brukas nästan enbart med konventionella metoder, ca 78 procent av skogsmarken brukas konventionellt (SCB).
För att nå miljömålet behöver sektorns ansvar förtydligas och insatser öka för inventering, skydd, naturvårdande skötsel och större variation i skogsbruket. I Dalarna genomförs många insatser för förbättrad miljöhänsyn och ökad kunskap om skogens natur- och kulturvärden. Viktiga strukturer, som död ved, ökar men saknas fortfararande i tillräcklig mängd. Bestånd med naturvärden och lång skoglig kontinuitet avverkas. Antalet hotade arter och skador på forn- och kulturlämningar är fortsatt på en hög nivå.
En förutsättning för bibehållen biologisk mångfald och bevarade kulturmiljövärden i odlingslandskapet är att det finns betande djur i landskapet och hållbara och bärkraftiga jordbruksföretag i länet.
Antal betesdjur har minskat stadigt i Dalarnas län sedan 1980-talet, liksom antalet jordbruksföretag och arealen brukad jordbruksmark. Med färre betande djur och marker som inte längre hävdas försämras förutsättningarna för att bibehålla ett rikt odlingslandskap i länet, och den regionala livsmedelsförsörjningen minskar.
Klimatförändringar påverkar fjällen och dess ekosystemprocesser allt mer. Låglandsarter sprider sig in i fjällen och invasiva arter har spridit sig in i fjällområdet. Flera sjöar är försurade och kalkas för att gynna växt- och djurlivet. Inventering av fjällnära skogar har visat på höga biologiska värden, varför skydd av de fjällnära skogarna är av stor vikt. Fjällskogens kulturlämningar är däremot dåligt kända och sällan undersökta. Exploaterings- och besökstrycket ökar med markslitage, nedskräpning och störning av ren som följd.
År 2018 beslutade dåvarande regering om Sveriges första nationella skogsprogram med fokus på skogsbrukets roll för en hållbar utveckling. I Dalastrategin omnämns skogsbruket som en av länets viktigare näringar, påverkar och påverkas av klimatförändringarna. Skötsel och brukande behöver därför anpassas utifrån rådande kunskap om vad som har minst miljöpåverkan.
Skyddad produktiv skog, tillsammans med frivilliga avsättningar av produktiv skog utgör andelen som brukas på ett hållbart sätt. I diagrammen nedan redovisas hur andelen skyddad produktiv skogsmark i Dalarnas län utvecklats mellan 2018 och 2024. Arealen skyddad skogsmark i länet har ökat med knappt 7 procent över tidsperioden, från 116 500 hektar år 2018 till 124 200 hektar år 2024.
Drygt 6 procent av den produktiva skogsmarken i Dalarnas län var skyddad år 2024, vilket är en något större andel än 2018. Det betyder att den totala arealen produktiv skogsmark har ökat något under perioden.
Biologisk mångfald
Betesmark och slåtteräng är centrala för att bibehålla biologisk mångfald och väl fungerande ekosystem, som i sig är en förutsättning för allt liv på jorden. Att vårda dem ger goda livsmiljöer och tillväxt för både Dalarnas invånare och för Dalarnas näringsliv. Den gröna infrastrukturen är ekologiskt funktionella nätverk av livsmiljöer och naturområden som utformas, brukas och förvaltas så att den biologiska mångfalden bevaras och därmed främjar för samhället så centrala ekosystemtjänster som exempelvis vattenrening och livskraftiga jordbruksmarker, etc. Samhället har allt att vinna på ett hållbart bruk av ekosystemen och att förvalta ett mångfunktionellt landskap där natur- och kulturvärden tillvaratas.
Betesmark tillsammans med åkermark utgör jordbruksmark. Åkermarken kan brukas för djurfoder och livsmedel, medan betesmarken och betande djur i hög grad bidrar till att upprätthålla artrikedomen. En delmängd av betesmarken är slåtterängar, som har särskilt höga biologiska värden.
Det bedrivs ett gediget arbete för att gynna arter, skapa livsmiljöer och förbättra grönstruktur i Dalarna. Trots det är 1 396 av länets arter rödlistade och vissa nära att dö ut på grund av markanvändning och global uppvärmning. Klimatförändring kan ha bidragit till lokala utdöenden av Dalarnas landskapsfjäril violett guldvinge de senaste årtiondena, 2025 fanns den bara på en lokal. Invasiva främmande arter ökar trots att många bekämpar dem. Havsörnen tycks ha haft sämre framgång 2023-2025 än 2021-2022.
I diagrammet nedan redovisas hur arealen betesmark i Dalarnas län har utvecklats mellan 2011 och 2024. I diagrammet är den totala arealen betesmark uppdelad på slåtteräng och alla annan betesmark, benämnd övrig betesmark. Den totala arealen betesmark har under denna period minskat med ungefär 15 procent, från 11 908 till 10 167 hektar. Efter en tydlig minskning mellan 2022 och 2023, ökade arealen betesmark återigen år 2024.
Slåtteräng är en delmängd av betesmarken som har särskilt höga biologiska värden och därmed särskilt stor betydelse för biologisk mångfald. I Dalarna har andelen slåtteräng ökat från 1,2 procent av betesmarken år 2011 till 2 procent av betesmarken år 2024.
Omställningen till minskad miljöpåverkan och resursförbrukning är avgörande för ett hållbart Dalarna och för att möta både klimatutmaningen och ökade krav på robusthet i samhälle och näringsliv. I det här avsnittet följer vi utvecklingen genom indikatorer som visar både minskade utsläpp och förändrade system: växthusgasutsläpp ger en samlad bild av klimatpåverkan, medan kollektivt resande och andel elbilar speglar hur transportsektorn ställer om. Vi belyser också resurseffektiviteten genom återvunnet avfall, som visar hur väl material cirkulerar i stället för att bli avfall, och hur kommunerna stärker sin motståndskraft genom klimatanpassningsplaner. Tillsammans ger indikatorerna en bild av hur Dalarna kan minska sin miljöpåverkan genom både beteendeförändringar, teknisk omställning och långsiktig planering.
Tips på mer läsning: “Klimatanalys”
Utsläpp av växthusgaser ➡
Utsläppen minskar inte längre när de borde minska minst sex
procent per år. Negativ.
Kollektivt resande ➡
Antalet resor per invånare i Dalarna ökar något, men inte
andelen av samtliga resor.
Övergång till elbilar ➡
Andelen el- och hybridbilar i Dalarna ökar, men från låga
nivåer.
Insamlat avfall ➡
Mängden insamlat avfall per person är oförändrat från
föregående år.
Kommunala klimatanpassningsplaner ➡
Oklar utveckling. 8 av 15 kommuner ingår i granskning,
medelvärdet för Dalarna är lägre än riksgenomsnittet.
Utsläpp av växthusgaser
År 2017 antog Sverige ett långsiktigt nationellt mål om att landet ska vara klimatneutralt år 2045. Detta innebär en minskning av växthusgasutsläpp med minst 85 procent inom landets gränser i jämförelse med utsläppen år 1990. Målet innebär i princip att alla sektorer och verksamheter behöver vara fossilfria år 2045. Sveriges nationella mål är i linje med det europeiska målet om ett klimatneutralt EU till år 2050 och det internationella Parisavtalet som innebär att jordens länder strävar efter att ökningen av den globala genomsnittstemperaturen inte blir mer än 1,5°C till år 2050 i förhållande till den förindustriella nivån, samt att den i vilket fall inte överstiger 2°C.
De klimatpåverkande växthusgaserna innefattar fler ämnen än koldioxid. Ett exempel är metangas som även är betydligt skadligare per enhet än koldioxid (1 ton metangas motsvarar utsläpp av ca 28 ton koldioxid). För att utsläppen som sker i Dalarna ska vara jämförbara med andra regioners utsläpp omsätts därför samtliga gasers utsläpp till så kallade koldioxidekvivalenter, det vill säga den mängd som varje ämne släpper ut omräknat i termer av koldioxid.
I Dalarna har utvecklingen gått i positiv riktning med minskande utsläpp av växthusgaser under de senaste decennierna. Det är industri- och transportsektorerna som står för den volymmässigt största minskningen samtidigt som dessa sektorer, i likhet med övriga Sverige, står för den största andelen utsläpp av växthusgaser totalt sett i länet. Diagrammet visar även att utsläppen minskade tydligt under pandemiåret 2020, rimligtvis för att produktionstakten saktade in, men ökade år 2021. Sedan år 2021 har utsläppen återigen minskat och var år 2023 på den lägsta nivån sedan åtminstone 2005. Minskningen mellan 2022 och 2023 var dock liten och ska utsläppsmålen uppnås krävs en betydligt snabbare minskningstakt.
Sett till utsläpp per person ligger Dalarna högre än riksgenomsnittet, trots en minskning från knappt 8,3 ton/invånare år 1990 till ungefär 5 ton/invånare år 2023. För att uppnå målet om klimatneutralitet 2045, skulle utsläppen behöva minska till ca 1,25 ton/invånare år 2045, vilket innebär en minskning om ungefär 6 procent årligen mellan 2023 och 2045. Som jämförelse minskade utsläppen per person i Dalarna med ungefär 3 procent per år mellan 2015 och 2023. Även om vi ser en utveckling i rätt riktning kommer det således att krävas en ännu snabbare minskningstakt för att uppnå våra ambitioner i Dalastrategin och bli klimatneutrala till år 2045 i enlighet med den nationella målsättningen.
Resor med kollektivtrafiken i Dalarna
Den utsträckta och relativt glesbefolkade geografin i Dalarna är utmaningar i arbetet med att skapa en hållbar transportinfrastruktur. För att transportsektorn ska nå klimat- och energimålen krävs kraftfull teknisk utveckling i kombination med beteendeförändringar så som minskad konsumtion av varor vars transporter orsakar höga utsläpp, ökad samåkning och minskat resande totalt sett. Kollektivt resande spelar en central roll för utvecklandet av en klimatsmart och resurseffektiv, men också mer jämlik, mobilitet. Kollektivtrafik bidrar både till miljönytta och samhällsekonomisk effektivitet men är också förenat med höga kostnader. För att klara omställningen krävs mod att ställa olika kostnader mot varandra. För att det kollektiva resandet ska öka behöver den traditionella kollektivtrafiken sannolikt kompletteras med nya mobilitetslösningar och tjänster, särskilt för länets mest glesbefolkade områden.
Diagrammen redovisar indikatorer för kollektivt resande i Dalarna: Kollektivtrafiksresor per invånare samt marknadsandel för kollektivtrafik i länet. För antal resor per invånare syns att det kollektiva resandet har minskat avsevärt i Dalarna, från 48 resor per person och år 2010 till knappt 32 resor år 2024. Nedgången kan delvis förklaras av pandemin - det sker en tydlig minskning mellan 2019 och 2020 - men även mellan 2012 och 2013 minskade antalet resor per invånare avsevärt i Dalarna. I en nationell jämförelse år 2024 framgår att det i glesbygdslänen i Sverige som mest görs runt 60 resor per person, medan det görs betydligt fler i storstadsregionerna, så som Skåne med i snitt 122 resor per person och år. I Stockholm där flest resor sker, görs 306 resor per person och år. I jämförelse med Sveriges övriga län görs näst minst antal resor med kollektivtrafik per invånare i Dalarna. Bara på Gotland görs färre resor (Kolada).
Marknadsandelen för kollektivtrafik beräknas som andelen resor med kollektivtrafik (linjelagd buss, spårvagn, tunnelbana, pendeltåg, tåg och båt) och taxi av det totala antalet resor, dvs kollektivtrafik, taxi, bil (förare och passagerare) samt moped/MC. Efter ett antal år av ökande marknadsandel för kollektivtrafiken bröts uppgången år 2020 av en förmodad pandemieffekt. Nedgången fortsatte år 2021 när marknadsandelen för kollektivtrafik bara var 6 procent. Därefter ökade marknadsandelen under ett par år, innan den minskade igen år 2024. Sett över hela tidsperioden 2010 till 2024 har marknadsandelen för kollektivtrafik minskat med 1 procentenhet, från 10 procent år 2010 till 9 procent år 2024.
Andelen elbilar i Dalarna
Andelen personbilar som helt eller delvis drivs av el har ökat tydligt i Dalarna på senare år. Fram till mitten av 2010-talet var andelen mer eller mindre obefintlig, men därefter har ökningen gått snabbt. Initialt ökade framförallt andelen laddhybrider, men på senare år har även andelen rena elbilar ökat kraftigt. Andelen är dock fortfarande relativt låg. År 2024 var knappt 8 procent av personbilarna i Dalarna antingen rena elbilar eller laddhybrider.
I ett nationellt perspektiv sticker framförallt Stockholms län ut, där mer än var 4:e personbil år 2024 var en ren elbil eller en laddhybrid. Bland övriga län är det framförallt storstadslän som Västra Götaland och Skåne som har en relativt hög andel elbilar eller laddhybrider (mellan 10 och 15 procent). Lägst andel återfinns i nordliga län som Norrbotten och Jämtland Härjedalen, men även Gotland har relativt få elbilar.
Tillgång till publika laddplatser är även en del i förutsättningarna för att äga en elbil. På webbplatsen “drivmedla.se” finns fördjupad information om utvecklingen av mängden bilar med olika drivmedelstyper och av laddinfrastruktur i länet och landet.
Mängden insamlat avfall
En av prioriteringarna i Dalastrategin är att öka resurseffektiviteten i länet. Ett mått på resursförbrukning är mängden insamlat kommunalt avfall som kan antas motsvara invånarnas resursförbrukning. I det kommunala avfallet ingår det mesta avfall som ett hushåll producerar, så som mat- och restavfall, grov- och trädgårdsavfall och farligt avfall. Även förpackningar och batterier etc. som ingår i producentansvaret ingår i beräkningen. I sammanställningen nedan visas insamlat kommunalt avfall per person och år i Dalarna från 2013 till 2024. År 2013 samlades det in 497 kg avfall per person i Dalarna, att jämföra med ca 453 kg per person år 2024. En lägre mängd per person signalerar en lägre resursanvändning. I en nationell jämförelse ses att Stockholms län ligger bäst till med ungefär 388 kg per person och år, medan Värmland ligger sämst till med ca 511 kg per person och år.
Kommunernas arbete för klimatanpassning
Kommunala klimatanpassningsplaner utgör grunden för att åstadkomma en motståndskraft i geografin mot de klimatförändringar som vi kan förutspå kommer men också förberedelse för det vi ännu inte kan förutspå.
Klimatanpassningsarbete handlar framförallt om att integrera klimatperspektivet i översiktsplaner, detaljplaner och infrastruktursatsningar, så att exempelvis grönområden och våtmarker som kan absorbera regnvatten säkras. Det handlar också om att förstärka avloppssystem och att bygga klimattåliga byggnader, så väl som att utforma socialt fungerande lösningar i samklang med de människor som bor på respektive plats.
Svenska miljöinstitutet, IVL, kartlägger årligen (sedan 2015) kommunernas klimatanpassningsarbete genom en “enkätundersökning”. Av de 193 kommuner som besvarat enkäten uppgav 94 procent att de har påverkats av klimatförändringar och/eller extremväderhändelser på något sätt under senaste året, framförallt genom ökad nederbörd, ökad temperatur och förändrade vattenflöden.
IVL poängsätter och summerar kommunernas svar, utifrån en skala från 0-33 poäng.För Dalarna har 8 av 15 kommuner svarat med ett poängspann på 5,5 till 26 poäng, och ett medelvärde på 16 poäng, riksmedelvärdet var 17,7. Skalan går från 0-33 poäng där 33 är det mest positiva utfallet.
Kommuner med granskade klimatanpassningsplaner
Diagrammet ovan samt diagram för Sveriges övriga län kan du hitta här.
Dalarnas elektricitets- och livsmedelsförsörjning är grundläggande för både vardagsliv, näringslivets utveckling och länets beredskap. I det här avsnittet följer vi hur den förnybara elproduktionen bidrar till en robust och klimatsmart energibas, och hur energin omsätts i ekonomiskt värde. Samtidigt belyser vi livsmedelsförsörjningen, där lokal produktion, logistik och tillgång till förädling påverkar både självförsörjningsgrad och motståndskraft vid kris. Tillsammans ger indikatorerna en bild av hur Dalarna kan stärka sin försörjningsförmåga genom både ökad förnybar elproduktion, smartare användning och en mer robust livsmedelskedja.
Förnybar elproduktion ➡
Ökande regional produktion.
Energieffektivitet ➡
Varje använd energienhet ger ett ökande ekonomiskt värde.
Avfall / BRP ➡
Andelen avfall per producerat ekonomiskt värde minskar.
Självförsörjning av livsmedel och el
➡
Självförsörjning av livsmedel minskar medan elektricitet ger
en överproduktion.
Förnybar elproduktion
En god tillgång till hållbar energi är avgörande för näringslivets och hela samhällets omställningsförmåga. En ökad regional produktion av förnybar energi bidrar till såväl minskade utsläpp som ökad självförsörjningsförmåga och resiliens för Dalarna. Sveriges samlade energisystem beskrivs utförligt på Energimyndighetens webbplats.
Den regionalt producerade energin som omsätts till elektricitet i Dalarna produceras av vatten- och vindkraft samt övrigt, där vatten och vind är de huvudsakliga energikällorna. Det saknas dock statistik över vattenkraft enskilt för vissa år, varför kategorin vattenkraft och övrigt används i diagrammet nedan. I kategorin vattenkraft och övrigt ingår även solkraft som utgör en liten men växande andel över tid. Kategorin har beräknats som skillnaden mellan total elproduktion och elproduktion från vindkraft.
Produktionen av el i Dalarna varierar mellan olika år, bland annat beroende på om det är torrår eller våtår (se exempelvis år 2018 som var ett ovanligt torrt år). I diagrammet visas mängden el producerad av vattenkraft och övrigt respektive vindkraft. Även om vattenkraft och övrigt står för merparten så är trenden tydlig att elproduktionen från vindkraft ökar, och har nästan tredubblats sedan första mätåret 2012. År 2012 gav vindkraften ca 542 500 MVh och år 2024 gav den ungefär 1 841 900 MVh. Betydelsen av vindkraft för den totala elproduktionen har därmed också ökat från att ha utgjort ca 11 procent till att år 2024 utgöra knappt 31 procent av den totala produktionen. Efter att ha minskat under 2022, ökade elproduktionen tydligt i Dalarna under 2023 och var mer eller mindre oförändrad 2024. Den tydliga ökning 2023 kan helt tillskrivas en ökad produktion av vattenkraft och övrigt, medan produktionen från vindkraft ökade mellan 2023 och 2024.
Även elproduktionen från solkraft, som är en del av kategorin vattenkraft och övrigt i diagrammet nedan, har ökat tydligt i Dalarna på senare år, från ungefär 26 900 MVh år 2021 till ca 118 400 MVh år 2024. Trots ökningen stod solkraft bara för 2 procent av den totala elproduktionen i Dalarna år 2024.
Energieffektivitet
Ett sätt att mäta den ekonomiska effektiviteten i energianvändningen är att sätta utsläppen som genereras i länet i relation till de ekonomiska värden som produceras med energin. En regions ekonomiska värdeproduktion mäts genom bruttoregionalprodukten (BRP). Energins ekonomiska effektivitet skattas sedan genom att beräkna förädlingsvärdet per ton koldioxidekvivalenter, vilket kopplar ihop utsläppen i länet med den ekonomiska aktiviteten. Att få ut ett större ekonomiskt värde av varje använd energienhet antas innebära en lägre miljöbelastning per producerad krona, och ses därför generellt som positivt.
I Dalarna utgörs samtidigt en stor del av näringslivet av tillverkande industri som förbrukar relativt sett stora mängder energi och driver därigenom upp mängden energi förbrukad per invånare.
Ett ökat förädlingsvärde per mängd förbrukad energi i länet kan betyda att länet har förbättrat energieffektiviteten i de fall industrier och näringar är ungefär desamma mellan mätningarna. En förklaring till en förbättrad energieffektivitet kan annars vara att näringslivets struktur har förändrats i en riktning där energikrävande industrier har lämnat regionen och mer kunskapsintensiv tjänsteproduktion har ökat (som generellt kräver mindre energi). Om energikrävande industrier har lämnat regionen och skapar utsläpp i andra delar av världen är det tyvärr inte självklart att nettoeffekten på de globala utsläppen minskat, då de flesta andra länder har en svagare miljölagstiftning än Sverige.
Mellan 2008 och 2022 ökade energieffektiviteten i ekonomiska termer i Dalarna med ca 108 procent. Förändringen beror framförallt på att utsläppen av växthusgaser i länet har minskat under perioden men även på att BRP för Dalarna har stigit under samma tidsperiod.
I en nationell jämförelse ligger Dalarnas energieffektivitet på den sämre halvan av intervallet tillsammans med regioner som också är mer glest befolkade och har tunga industrier.
Avfall i relation till ekonomiskt värde
Ytterligare en indikator på ekonomisk resurseffektivitet är kopplingen mellan mängden insamlat avfall (förbrukade resurser) och den ekonomiska aktiviteten i regionen, mätt genom bruttoregionalprodukten (BRP). Indikatorns värde visar på en positiv trend av att mängden avfall minskar per producerat ekonomiskt värde över perioden från 2013 till 2024. 2013 samlades det in knappt 1 510 kg avfall för varje miljon kronor av Dalarnas BRP under samma år. 2024 hade motsvarande mängd avfall sjunkit till drygt 980 kg avfall. Det kan främst förklaras med att BRP har ökat under perioden.
Teoretisk självförsörjning av livsmedel och elektricitet
Teoretisk självförsörjning av livsmedel
Klimatförändringarna medför lokalt förändrade mönster för nederbörd, torka och vind men även insekts- och svampangrepp på grödor och skog, höga temperaturer, med mera. Här spelar god samhällsplanering på regional och kommunal nivå en viktig roll. Ett sätt att förbättra beredskapen i Dalarna är att ha en tillräckligt omfattande lokal och hållbar energi- och livsmedelsproduktion. En ökad självförsörjningsgrad är en trygghet på flera sätt och gynnar även miljöns motståndskraft genom en ökad biologisk mångfald.
Diagrammet nedan visar andelen livsmedel inom fem kategorier (fårkött, griskött, matpotatis, mjölkprodukter samt nötkött) som producerats i Dalarna i relation till den mängd livsmedel i varje kategori som konsumerats i länet. Med undantag för matpotatis år 2016, 2019 och 2022, som länet i princip är självförsörjande på, konsumerar befolkningen i Dalarna idag betydligt mer inom samtliga kategorier jämfört med den mängd som produceras i länet. Intressant att notera är dock att självförsörjningsgraden för matpotatis har sjunkit avsevärt de senaste åren, jämfört med åren innan. Detta beror på att skördarna av matpotatis i länet har varit ovanligt små såväl 2023 som 2024 (de lägsta i ton sedan mitten på 00-talet).
Teoretisk självförsörjning av elektricitet
I diagrammet nedan visas en teoretisk beräkning av självförsörjning av elektricitet i Dalarna där den totala elproduktionen i länet visas som andel av den total elförbrukningen. Diagrammet visar en positiv trend för självförsörjningsgraden av elektricitet från 64 procent år 2016 till 115 procent år 2024. Att självförsörjningsgraden har ökat tydlligt på senare år, mer el producerades i länet än den som konsumerades säväl 2023 som 2024, beror i första hand på att konsumtionen av el har minskat, något som potentiellt delvis kan förklaras av Rysslands invasion av Ukraina och dess effekt på elpriserna. Konsumtionen av el var ovanligt låg även 2022, men då var även produktionen av el i länet ovanligt liten (se fliken förnybar elproduktion).
I ett konkurrenskraftigt Dalarna är näringslivet livskraftigt och skapar tillväxt inom de planetära gränserna. En väl utvecklad och hållbar infrastruktur skapar värden för näringsliv, boende och besökare. Det är ett Dalarna där allas kunskaper och kompetenser tas till vara och där individer, näringsliv, offentlig sektor och civilsamhälle utvecklas tillsammans och i samspel med omvärlden. Det är också ett nyskapande Dalarna där utmaningsdriven innovation bidrar till ett gott samhälle och hållbar tillväxt.
Den ekonomiska dimensionen av hållbarhet i det regionala utvecklingsarbetet handlar om att ta vara på och hushålla med människor som resurs, att förädla idéer på ett miljömässigt och socialt hållbart sätt och ta vara på möjligheterna att därigenom skapa konkurrenskraft och sysselsättning.
I det här avsnittet visas bland annat befolkningens sammansättning, utbildningsnivåer, sysselsatta och företagande samt värdet av produktionen och länets export till utlandet. Men även ohälsa bland arbetskraften och könssegregerande mönster som påverkar förutsättningar för arbete och inkomst.
Befolkningsutveckling och utbildningsnivå är två nycklar till Dalarnas konkurrenskraft. När fler kan bo, leva och arbeta i länet stärks arbetskraften, marknaden och möjligheterna för företag att växa och investera. Samtidigt påverkar utbildning både produktivitet och innovationsförmåga – och är avgörande för att matcha arbetsgivarnas behov i en ekonomi som ställer om med digitalisering och elektrifiering. I det här avsnittet tittar vi på hur befolkningens sammansättning, flyttmönster och utbildningsnivå formar kompetensförsörjningen och därmed Dalarnas långsiktiga utvecklingskraft.
Arbetsför ålder och återväxt ➡
Befolkningen i arbetsför ålder ökar inte, och återväxten är
avtagande.
Utbildningsnivåer ➡
Utbildningsnivåerna ökar, men könsskillnaderna i
utbildningsnivåer ökar ännu mer.
Gymnasieutbildning ➡
Andelen som inte klarar gymnasiet inom 4 år är oförändrat,
andelen ungdomar som tror att de ska läsa vidare efter gymnasiet minskar
något.
Ohälsa hos arbetande ➡
Ohälsotalen har stabiliserats, men är tecken på osunda
arbetsvillkor som orsakar samhället kostnader.
Befolkning i arbetsför ålder 20-65 år och återväxten
Befolkning i åldern 20 - 65 år Befolkning i arbetsför ålder boende i Dalarna omfattar åldern 20-65 år (tidigare 20-64 år). Antalet inrikes födda invånare i arbetsför ålder har minskat från ungefär 147 000 personer år 2000 till cirka 126 000 år 2024. Samtidigt har en relativt stor invandring medfört att utrikes födda invånare i arbetsför ålder har ökat från ungefär 11 000 personer år 2000 till cirka 26 000 år 2024. De utrikes födda har mer än fördubblats men ökningen motsvarar inte samma omfattning som inrikes födda minskat, vilket leder till att befolkningen i arbetsför ålder som helhet krymper. Den höjda pensionsåldern ökar antalet i arbetsför ålder under övergången till en högre åldersnivå, men bidrar inte till en långsiktigt hållbar utveckling så länge gruppen som helhet krymper.
Återväxten - födda och inflyttade
I diagrammet nedan ses de huvudsakliga faktorerna som påverkar en befolknings mängd. Det handlar om huruvida det föds nya människor i relation till dem som dör i länet, om om det finns en inrikes in- eller utflyttning samt om det invandrar eller utvandrar personer från/till andra länder. I Dalarna är det tydligt att både födelsetalen och inrikes flyttar bidrar till en krympande befolkning i Dalarna medan invandrade bidrar med en viss ökning, som var tydlig åren runt 2015, men som sedan har avtagit, för att under 2024 omfatta cirka 800 personer.
.
Utbildningsnivåer
De senaste decennierna har utbildningsnivån bland befolkningen i Dalarna ökat generellt och särskilt andelen med högre utbildning. I mitten av 1980-talet hade bara drygt sju procent av befolkningen en högre utbildning. År 2024 hade den andelen ökat till ungefär 31 procent för kvinnor och ca 16 procent för män. Anmärkningsvärt är att skillnaden i utbildningsnivå mellan könen har ökat avsevärt genom åren.
En strukturell faktor som kan bidra till könsskillnaden i utbildningsnivå är att många yrken inom kvinnodominerade sektorer så som utbildning och vård kräver högskoleutbildning, exempelvis läraryrket och sjuksköterskeyrket. Dessa yrken utgör också en stor andel av arbetstillfällena på arbetsmarknaden.
Ser vi till alla typer av eftergymnasial utbildning är det totalt 46 procent av kvinnorna i Dalarna som har någon form av eftergymnasial utbildning och bland män i länet är motsvarande siffra cirka 29 procent.
Bland män i Dalarna är i stället den vanligast förekommande utbildningskategorin “gymnasial utbildning, 3 år”. Ungefär 33 procent av männen i Dalarna återfinns inom denna kategori. Även inom utbildningsnivån gymnasieutbildning om högst 2 år är en större andel män än kvinnor, 24 procent av männen har en gymnasieutbildning om högst 2 år, medan 17 procent av kvinnorna har en gymnasieutbildning om högst 2 år.
Sammantaget innebär detta att ungefär 56 procent av alla män i Dalarna har en gymnasieutbildning som högsta utbildning. Bland kvinnor är motsvarande andel i Dalarna 44 procent.
Läs mer om kompetensförsörjning i länet i SCB:s rapport “Regionala Trender och Prognoser 2025 Med sikte på år 2040 Dalarnas län”.
Gymnasiet - en milstolpe
Kunskap ger människor möjlighet att växa och påverka sin livssituation. Tillgång till utbildning, kunskap och bildning är avgörande för såväl utvecklingen av samhället, som god välfärd och tillväxt i näringslivet. När arbetsgivare inte hittar rätt kompetens hämmas den ekonomiska utvecklingen. Samtidigt försvagas den sociala hållbarheten när människor ställs utanför arbetsmarknaden. Befolkningens relativt sett låga utbildningsnivåer är en utmaning i stora delar av Dalarna. Ambitionen i Dalastrategin är att fler ska klara en gymnasieexamen för att därmed få bättre förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden.
Denna indikator mäter andelen elever i Dalarna som har fullföljt en gymnasieutbildning inom fyra år efter att de påbörjat gymnasiet. Sett över hela tidsperioden 2012/13 till 2021/22 är andelen oförändrad, även om den fluktuerar mellan åren. Av eleverna som började läsa på gymnasiet i Dalarna läsåret 2012/13 var det 73,7 procent som inom fyra år fullföljde sin utbildning med examen. Den lägsta andelen avklarade examen om 70 procent uppmättes för dem som påbörjade gymnasiet läsåret 2017/18 (möjligen en pandemieffekt), samtidigt som den högsta andelen avklarade examen finns bland de elever som påbörjade gymnasiet läsåret 2020/21, 75,4 procent av dem har tagit ut examen inom fyra år.
Längre ohälsa bland arbetskraften
“Ohälsotalet” mäter i vilken utsträckning personer är borta från arbetet på grund av nedsatt arbetsförmåga, mätt under ett års tid.
Sjukfrånvaro och ohälsa är kostsamt, inte bara för individen utan även i form av produktionsbortfall och ersättningssystemet för både arbetsgivare och samhälle. Måttet signalerar även hur väl arbetande människors förmåga tas till vara respektive om arbetet orsakar förslitning på de arbetande.
Ohälsotalet varierar över tid och var relativt högt under början av 2000-talet. Därefter syns en klart nedåtgående trend, även om ohälsotalet har ökat något de senaste åren. Under hela tidsperioden har ohälsotalet varit högre för kvinnor än för män, även om skillnaden mellan könen har minskat något över tid.
En hög sysselsättning och ett gott företagsklimat är grundpelare för Dalarnas konkurrenskraft, för att stimulera dessa faktorer är ökad jämställdhet och låg ekonomisk brottslighet viktiga förutsättningar. Hög sysselsättning stärker hushållens ekonomi, skattebasen och företagens möjlighet att hitta kompetens, medan ett livskraftigt företagande driver innovation, investeringar och nya jobb. Jämställdhet bidrar till bättre kompetensförsörjning och högre produktivitet genom att fler kan delta fullt ut på arbetsmarknaden och i entreprenörskap. Samtidigt är låg ekonomisk brottslighet avgörande för ett tryggt företagsklimat – det minskar osund konkurrens, stärker tilliten och gör det mer attraktivt att etablera och utveckla verksamheter i Dalarna.
Sysselsatta och företagande ➡
Det pågår en växling på arbetsmarknaden från industriarbeten
till tjänsteproduktion. Invandrade kommer i arbete allt snabbare.
Dalarna ligger bra till när det gäller nystartade företag.
Könssegregering ➡
Sysselsättningen är hög men yrken och branscher är
könssegregerade, och fördelningen av föräldrapenningdagar mellan kvinnor
och män har stagnerat på fördelningen 70 procent / 30 procent.
Företagsklimat och infrastruktur ➡
Företagsklimatet har förbättrats, och tågens punktlighet har
återhämtat sig något.
Ekobrottslighet ➡
Anmälda ekonomiska brott ökar totalt sett, men skiljer sig
avsevärt mellan länets kommuner.
Sysselsatta och nystartade företag
Förvärsarbetande efter bransch
Historiskt har tillverkning och utvinning varit den största branschen i Dalarna sett till antalet anställda, men vård och omsorg är idag störst. I diagrammet nedan är tillverkning och utvinning den tredje största branschen i Dalarna, men det beror på att branscherna handel och transport är sammanslagna baserat på branschgrupperingen 1990. Att tillverkning och utvinning minskat i antal anställda sedan 1990 är en förändring som återspeglar den allmänna trenden i många regioner där tjänstesektorn har fått ökad betydelse över tid.
Tid för invandrade att etableras på arbetsmarknaden
Invandring är en del av lösningen för att möta en ökad efterfrågan på arbetskraft och rätt kompetens i Dalarna och Sverige. Dalarna har haft en relativt stor inflyttning av utomeuropeiskt födda under senare år. Många invandrade är i arbetsför ålder och blir därför ett viktigt tillskott till arbetskraften. Denna indikator är ett mått på i vilken takt och utsträckning som invandrade etablerar sig på arbetsmarknaden i Dalarna. Med etablering menas att personen är förvärvsarbetande helt utan stöd från a-kassa eller arbetsmarknadsåtgärd, eller dylikt.
Diagrammet visar tydligt hur andelen etablerade på arbetsmarknaden i arbetsför ålder ökar efter vistelsetid i landet. För det senaste året i perioden, 2024, hade ungefär 47 procent av invandrade med vistelsetid under ett år etablerat sig på arbetsmarknaden. Andelen etablerade på arbetsmarknaden ökar sedan gradvis efter vistelsetid och för samma år var det ca 74 procent i gruppen som vistats i Sverige i tio år eller mer som var etablerade på arbetsmarknaden.
Ytterligare en positiv trend är att det över tid verkar gå snabbare för nyligen invandrade att etablera sig på arbetsmarknaden. Från 2013 till 2024 har andelen etablerade på arbetsmarknaden i gruppen med vistelsetid under ett år, ökat från ca 20 procent till ungefär 47 procent, vilket är mer än en fördubbling. Det finns dessvärre tydliga skillnader mellan mäns och kvinnors etableringsmöjligheter de första åren. En betydligt högre andel män har lyckats etablera sig på arbetsmarknaden inom nio år i jämförelse med andelen kvinnor. Efter minst 10 år i landet är dock kvinnorna ikapp och förbi männen, då 73,3 procent av kvinnorna och 73,9 procent av männen är etablerade på arbetsmarknaden.
En jämförelse mellan länen när det gäller möjligheten att ha etablerat sig på arbetsmarknaden efter minst 10 år i Sverige visar att Dalarna återfinns i mittensegmentet. Norrbotten har den högsta andelen etablerade med ca 79 procent, och i Södermanland är andelen etablerade efter minst 10 år i landet lägst, med ungefär 72 procent.
Nystartade företag
Antalet nystartade företag per kommun i Dalarna visar att Malung-Sälen kommun har flest, med ungefär 15 nystartade företag per 1000 invånare 2024, medan Ludvika har minst med ca 8. Ungefär hälften av Dalarnas kommuner hade fler nystartade företag (per 1000 invånare) än Sverige 2024.
Könssegrering i olika branscher och uttag av föräldrapenning
Sedan många år har kvinnor och män haft likvärdig tillgång till utbildning och möjlighet att fritt välja yrke. Trots detta består många av könsskillnaderna i arbetslivet, och står därmed i vägen för en mer hållbar utveckling där människor och kompetens tas tillvara på ett mer objektivt sätt.
Könssegregering i olika branscher
Många branscher i länet har idag en tydlig övervikt av det ena eller det andra könet, exempelvis byggbranschen som omfattar yrken inom bland annat el och VVS, och där kvinnor bara utgör ungefär 10 procent av de förvärvsarbetande. Även om det har skett en ökning av andelen kvinnor inom byggbranschen är denna ökning ännu liten i sammanhanget. Inom vård och omsorg är bilden densamma men med motsatt könsfördelning. Här utgör kvinnor cirka 77 procent av de förvärvsarbetande.
Att åstadkomma en förändring i närtid av balansen mellan män och kvinnor inom de könssegregerade branscherna förefaller inte vara inom räckhåll då ungdomars studieval fortsätter att vara könsstereotypa.
Föräldrapenning
Fördelningen av dagar mellan vårdnadshavarna har jämnats ut något sedan slutet av 1990-talet då runt 85-90 procent av föräldrapenningdagarna togs ut av mammorna. Sedan dess har först en (1995), sedan två (2002) och även tre månader (2016) reserverats åt respektive vårdnadshavare (också kallade “pappamånader”). Detta har bidragit till ett jämnare uttag men utvecklingen får ändå sägas gå relativt trögt, då kvinnors andel endast har minskat till runt 69 procent 2025. Svenska vårdnadshavare är således långt ifrån att ge sina barn en jämställd tillgång till sina föräldrar. Skillnaden i uttag påverkar också den disponibla inkomsten. Skillnaden är som störst mellan sammanboende kvinnor och män när det yngsta barnet är 0–3 år (Regeringen, 2022).
Ekonomisk brottslighet
Ekonomisk brottslighet drabbar företag i Dalarna genom att den skapar osund konkurrens och förskjuter villkoren för dem som följer reglerna. När aktörer fuskar med skatter och avgifter, använder falska fakturor, utnyttjar arbetskraft eller missbrukar bolagsformer kan de pressa priserna på ett sätt som seriösa företag inte kan matcha. För enskilda företag innebär det risk för direkta ekonomiska förluster, mer administration och ökade kostnader för kontroll, samt att affärsrelationer och leverantörskedjor blir mer osäkra. På längre sikt undergräver brottsligheten tilliten i näringslivet, minskar viljan att investera och kan göra det svårare att rekrytera och växa. Ett starkt lokalt näringsliv gynnas därför av tydliga spelregler, samverkan och förebyggande arbete som minskar utrymmet för fusk och bedrägerier.
Ekonomisk brottslighet omfattar bokföringsbrott och bidragsbrott så som förskingring och bedrägerier. “Enligt Skatteverket har det totala skattefelet länge minskat, det vill säga summan av de skatter som inte redovisas till följd av bland annat brott. Samtidigt verkar utvecklingen gå mot en mer förslagen skattebrottslighet.” “Brå, 2026”
På riksnivå har antalet anmälda brott per 100 000 invånare ökat från ca 2 200 till ca 3 000, mellan åren 2014 och 2024. I Dalarna ligger således antalet anmälda brott betydligt lägre än i riket som helhet, men det är enligt diagrammet nedan också betydande skillnader mellan kommunerna inom länet, med Avesta på cirka 1 400 anmälda brott och Vansbro på under 450 anmälda brott per 100 000 invånare år 2024.
Företagens produktion skapar ekonomiska värden som genererar löner och vinster och är centrala på Dalarnas konkurrenskraft. När företag kan producera effektivt och skapa högt värde på sina varor och tjänster stärks både lönsamhet och produktivitet, vilket ger utrymme för innovation och nya jobb. Exporten visar hur väl Dalarnas näringsliv står sig på nationella och internationella marknader och bidrar samtidigt till regionala inkomster och en starkare skattebas. I det här avsnittet belyser vi produktionens utveckling och exportens omfattning, men även hur kvinnors och mäns inkomster utvecklas, då inkomster är en viktig förutsättning för ekonomisk självständighet och grunden för skatteintäkter.
Regional arbetsproduktivitet ➡
Produktiviteten i länet avtar, medan den ökar i riket totalt
sett.
Regionala inkomster ➡
Medianinkomsterna ökar, och lite mer för kvinnor, men män
tjänar fortfarande betydligt mer.
Regional export ➡
Både den regionala varuexporten och exportintäkter från
utländska turister ökar.
Regional arbetsproduktivitet
Värdet av den samlade produktionen i länet mäts genom bruttoregionalprodukten. Ett sätt att fånga om ekonomin växer är att räkna om värdet per sysselsatt, också kallat arbetsproduktivitet, ökar över tid.
BRP är ett mått på det samlade värdet av alla varor och tjänster som produceras i länet under ett år. BRP ger en övergripande bild av ekonomins storlek och tillväxt och kan användas för att följa konjunkturförändringar och långsiktiga trender. Utvecklingen av värdet påverkas av både befolkningsutveckling och näringslivets struktur.
Vid jämförelser över tid är även BRP per invånare viktigt att följa då den samlade produktionen ska försörja samtliga i samhället, och om arbetskåren krymper relativt unga och äldre, ska färre försörja fler.
Diagrammen nedan visar utvecklingen av bruttoregionalprodukten (BRP) i Dalarna per sysselsatt i löpande priser. Värdet används för att bedöma arbetsproduktiviteten, det vill säga om varje anställd producerar lika mycket, mer eller mindre i jämförelse med föregående år. Tillväxt skapas när arbetet genererar ökande värden. Det är tydligt att värdet av produktionen på riksnivå ökar i större volym än i Dalarna, och att arbetsproduktiviteten i Dalarna är bland de lägre i landet.
Kvinnors och mäns inkomster
En egen inkomst är en av förutsättningarna för ett ekonomiskt självständigt liv. Livsinkomsten påverkar även vilken pension personen kommer att få efter arbetslivet. Ett centralt syfte med jämställdhetspolitiken är att motverka att arbetsinsatser värderas olika enbart på grund av vem som utför dem.
För kvinnor och män i Dalarna i arbetsför ålder (20-64 år) är inkomstskillnaderna relativt stora och skillnaderna har hållit i sig över tid. Medianinkomsten för en man i Dalarna var 2024 cirka 427 tusen kronor före skatt, medan en kvinna hade en medianinkomst på ungefär 355 tusen kronor. I den andra figuren nedan syns även en positiv utveckling i form av att den relativa skillnaden i inkomst mellan könen har minskat sedan millennieskiftet. Diagrammet visar att kvinnors medianinkomst har ökat med 118 procent sedan slutet millennieskiftet, medan mäns har ökat med ungefär 99 procent. Det är dock viktigt att notera att figurerna nedan endast redovisar kvinnors och mäns skilda ekonomiska förutsättningar, medan det kan finnas flera förklaringar till skillnaden. En faktor är att kvinnor i högre grad arbetar deltid, och därför kan ha en lägre årsinkomst. Men även yrke, bransch och utbildningsinriktning kan förklara en del av skillnaden.
Regional varuexport och utländska besökare skapar regional export
Varuexport
Dalarnas export är en viktig motor för länets ekonomi och skapar värden långt utanför den lokala marknaden. När företag i Dalarna säljer varor och tjänster internationellt ökar intäkterna i länet och ger utrymme för investeringar, innovation och fler jobb. Dalarnas export handlar både om varor och tjänster som säljs utanför landsgränsen och utländska besökare som gästar Dalarna och konsumerar i länet.
Dalarnas omfattande industri är också en nyckel till möjligheter att bidra till den gröna omställningen både regionalt och globalt.
I diagrammet nedan ses varuexportvärdet mellan åren 2000 och 2024, i löpande priser, nominella värden?
I diagrammet nedan redovisas mottagarländer för export från Dalarna i storleksordning. De största mottagarländerna för Dalarnas export år 2024 var Tyskland, USA och Norge som tillsammans stod för ungefär 30 procent av exportvärdet.
Utländska besökare
Antalet utländska besökares gästnätter är en del av det samlade exportvärdet då det för in pengar utomlands ifrån till Sverige och Dalarna. Under 2010-talet har antalet gästnätter varit relativt konstant runt 700 000, för att under pandemin minska avsevärt av naturliga skäl. Efter pandemin ses en kraftig ökning och under 2025 passerades miljonstrecket i antal gästnätter av utländska besökare.
I ett sammanhållet Dalarna finns goda livsmiljöer som skapar en känsla av närhet. Det är ett Dalarna fyllt av engagemang, där människor upplever delaktighet och tillsammans bidrar till en hållbar utveckling. Det är ett inkluderande, jämställt, och jämlikt Dalarna där människor mår bra och där alla ges möjlighet att utvecklas.
Den sociala dimensionen av hållbarhet i det regionala utvecklingsarbetet handlar om att alla människor, utifrån sina behov och förutsättningar, ges likvärdiga möjligheter att delta och bidra i samhällsutvecklingen. Ju fler som känner sig delaktiga desto mer utveckling kan åstadkommas, och samhällsekonomiska kostnader minskas.
I målområdet Ett sammanhållet Dalarna bygger vi ett län där goda livsmiljöer skapar en känsla av närhet – oavsett om man bor i stad, tätort eller landsbygd. Det handlar om ett Dalarna fyllt av engagemang och delaktighet, där människor tillsammans bidrar till hållbar utveckling och god beredskap.
Dalfolkets hälsa, trygghet och tillit är centrala för ett hållbart och sammanhållet Dalarna – och påverkar både livskvalitet, arbetskraftens förutsättningar och samhällsgemenskap. I det här avsnittet beskriver vi utvecklingen med hjälp av indikatorer som fångar både långsiktiga och mer vardagsnära villkor: medellivslängd och upplevd hälsa ger en övergripande bild av hur människor mår, medan folksjukdomar belyser de stora, långvariga hälsoutmaningarna och hur de fördelar sig i befolkningen. Vi kopplar detta till trygghet och brott mot person, som påverkar hur människor rör sig och deltar i samhället, samt till tillit – förtroendet för andra människor och för samhällsinstitutioner – som är en nyckel till gemensam handlingskraft och motståndskraft vid förändring och kris.
Mer finns att läsa här, “folkhälsa på Region Dalarnas hemsida”.
Medellivslängd ➡
Medellivslängden ökar, men inte för lågutbildade kvinnor.
Ensamboende har en lägre medellivslängd än sammanboende.
Hälsa och folksjukdomar➡
Vuxna skattar sin hälsa något sämre och ungdomar skattar
hälsan tydligt sämre jämfört med tidigare år. Incidens av hjärtinfarkter
minskar men andelen överviktiga ökar. Fallskador bland äldre ökar något.
Trygghet och brott ➡
Andelen som avstår från att gå ut ensam är oförändrad,
ungdomars upplevelse av rasism i skolan ökar. Stora skillnader i anmälda
brott mellan kommunerna.
Tillit ➡
Andelen som uppger att de saknar tillit andra ökar något.
Medellivslängd i relation till utbildning
Medellivslängd är ett tydligt mått på samhällsutveckling och välfärd. Sverige har bland de högsta medellivslängderna i världen och Över tid syns fortfarande en svagt positiv utveckling i de flesta grupper, särskilt bland dem med gymnasial och eftergymnasial utbildning, och kvinnor har genomgående en högre återstående medellivslängd än män när man tittar på exempelvis utbildningsgrupper. Medellivslängd går att mäta på flera sätt, men ett vanligt mått är hur många år en 30-åring i genomsnitt förväntas leva ytterligare.
För grupper med förgymnasial utbildning är utvecklingen mer ojämn, och bland män syns en mindre nedgång kring slutet av 2010-talet/början av 2020-talet följt av återhämtning, medan gruppen kvinnor det senaste året visar på en nedgång. Sammantaget illustrerar diagrammet att utbildning hänger tydligt samman med livslängd, och att skillnaderna är stabila över perioden.
En fördjupning av analysen om vad som bidrar till en högre medellivslängd som gjorts på nationell nivå av SCB visar att även boenderelation har stor betydelse “SCB”. Sammanboende män och kvinnor lever längre än ensamstående män och kvinnor i respektive utbildningsgrupp. För gruppen män är skillnaden så pass stor att sammanboende män med förgymnasial utbildning lever i genomsnitt längre än ensamstående män med eftergymnasial utbildning.
En god upplevd hälsa och folksjukdomar
En god upplevd hälsa
En god hälsa är en viktig förutsättning för att utvecklas och vara en aktiv samhällsmedborgare. I Dalastrategin lyfts att jämlika livsvillkor och god hälsa är viktiga för att ge alla människor i Dalarna möjlighet att utvecklas.
Folkhälsan mäts genom enkätundersökningar där ett urval av befolkningen (16-84 år) får besvara frågor bland annat om hur de upplever sin hälsostatus. Det är Folkhälsomyndigheten som undersöker folkhälsan och dess förutsättningar. Då materialet baseras på enkätsvar ska mindre förändringar och skillnader mellan grupper bedömas med försiktighet.
Av svaren framgår att hälsan varierar både i riket och mellan platser i Dalarnas län. Personer med lägre utbildningsnivå uppger generellt sett en sämre hälsa och sämre förutsättningar för en god hälsa än de med högre utbildningsnivå.
År 2024 var det ungefär 65 procent av respondenterna i Dalarnas län som uppgav ett bra eller mycket bra allmänt hälsotillstånd, vilket var en tydlig försämring jämfört med åren innan. Under tidsperioden 2014-2021 var det allmänna hälsotillståndet i länet stabilt runt 68-69 procent utan några större förändringar. Under samtliga fyra uppmätta år har en något större andel av männen svarat att de upplever ett allmänt gott hälsotillstånd i jämförelse med andelen kvinnor, en skillnad som ökade 2024.
I ett nationellt perspektiv ligger alla kommuner i Dalarnas län i nivå med, eller under riksgenomsnittet. I 2024 års undersökning uppgav ca 68 procent av befolkningen i riket att de har ett bra eller mycket bra allmänt hälsotillstånd, samma andel som Leksands invånare rapporterade, medan genomsnittet för Dalarnas befolkning var 65 procent, det vill säga 4 procentenheter under riksgenomsnittet. Lägst nivå på andelen med självrapporterad god hälsa finns i Säter där ungefär 60 procent av invånarna ansåg sig ha en allmänt god hälsa.
I Folkhälsomyndighetens enkätundersökning finns även frågor om upplevd psykisk påfrestning. I Dalarna svarar en ungefär lika stor andel kvinnor och män, cirka 10 procent, att de har erfarit allvarlig psykisk påfrestning det senaste året. Andelen har minskat något mellan mätåren 2022 och 2024.
I en nationell jämförelse ses att skillnaderna är större mellan kvinnor
och män för de flesta län och för riket. Kvinnor i Dalarna har till
lägre grad uppgett att de erfarit allvarlig psyisk påfrestning, medan
män i Dalarna i högre grad än riksgenomsnittet uppgett att de erfarit
detsamma.
I Folkhälsomyndighetens undersökning ingår inte ungdomar. Däremot frågas om ungdomars mående genom enkätundersökningen LUPP (lokal uppföljning av ungdomspolitiken), som genomförs på både högstadiet och gymnasiet vart tredje år. I diagrammet nedan ses en försämring i skattad hälsa bland både tjejer och killar över tid.
Folksjukdomar
Några vanliga folksjukdomar och hälsorisker i befolkningen är hjärtinfarkt, övervikt och fallskador bland äldre. Tillsammans ger indikatorerna en bild av både livsstilsrelaterade risker och skador som påverkar hälsa, livskvalitet och behovet av vård och omsorg. Genom att följa utvecklingen över tid och skillnader mellan grupper och geografier kan vi se var förebyggande insatser behövs mest – till exempel kring levnadsvanor, tryggare boendemiljöer och fallförebyggande arbete för äldre.
I diagrammen nedan visas förekomst av hjärtinfarkter uppdelat efter kön i Dalarna mellan åren 2004 - 2023. Över tid minskar förekomsten per 100 000 invånare i båda grupperna, i båda grupperna har förekomsten nästan halverats. Men könsskillnaderna är markanta, förekomsten bland män är nästan dubbelt så hög som bland kvinnor.
En jämförelse med övriga regioner i riket visar att könsmönstret är
detsamma i samtliga regioner, och att Dalarna ligger lite över
riksgenomsnittet för både kvinnor och män när det gäller förekomst per
100 000 invånare.
I diagrammet visas fallskador bland personer 65 år och äldre med ett 3-års medelvärde i antal per 100 000 invånare i Dalarna.
Upplevd trygghet och brott mot enskilda
Upplevd trygghet
I diagrammet nedan visas andelen som i Folkhälsomyndighetens enkätundersökning svar att de avstår från att gå ut ensam av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad.
I ungdomsenkäten LUPP, ställs frågor till eleverna om de tycker att det stämmer helt eller till stor del att rasism förekommer på skolan, på högstadiet respektive gymnasiet, i diagrammet nedan visas resultatet.
Brott mot enskilda
Här följer digram över anmälda brott mot enskilda så sombostadsinbrott, misshandel, sexualbrott och våldsbrott.
Tillit till varandra
Det är människorna i Dalarna som skapar regionen – alla enskilda individer boende i länet, som också är del av familjer, organisationer, företag och andra gemenskaper. Människors känsla av sammanhang och delaktighet är centralt för att skapa ett väl fungerande samhälle. För att skapa sammanhang och delaktighet behövs tillit mellan dem som ingår i gemenskapen, och det behövs sätt att hantera osäkerhet som kan uppstå när nya medlemmar inkluderas i en gemenskap. Socialt kapital beskriver det kitt som uppstår när en grupp människor enas kring gemensamma värden, normer och värderingar, det får människor att ha tillit till sina medmänniskor och till det gemensamma. Att den representativa demokratins institutioner, såsom kommuner, region och myndigheter, är väl fungerande och att invånarna har förtroende för dem är centralt för en levande demokrati. En stark tillit till andra underlättar samarbetet mellan människor och viljan och förmågan att bidra med nya idéer till samhällsutvecklingen. Ett samhälle med ett starkt socialt kapital är bättre rustat för att möta förändringar och eventuella kriser.
Tillit är i stort en fråga om människors upplevelse och mäts bland annat genom enkätundersökningar. Folkhälsomyndigheten gör regelbundet enkätundersökningar med sådana frågor och i diagrammet nedan ses resultatet för hur stor andel av invånare 16-84 år som svarat att de anser sig sakna tillit till andra. Värdet är beräknat som medelvärdet över en fyraårsperiod. Mellan tidsperioden 2004-2007 och 2021-2024 visar det sig att andelen som anser sig sakna tillit har ökat något, från 28 procent till 29 procent. Under tidsperioden har andelen gått från att andelen kvinnor som saknar tillit till andra har varit högre än andelen män som saknar tillit till andra, fram till ungefär år 2015. Sedan år 2015 är mönstret inte längre entydigt, och det senaste året 2024 uppgav en större andel män, än kvinnor, att de saknade tillit till andra.
Andelen som säger sig sakna tillit utgör ungefär 29 procent av invånarna, samtidigt som det framkommer i folkhälsoenkäten att ca 20 procent av invånarna aldrig eller väldigt sällan deltagit i sociala sammankomster före pandemin, och att andelen har ökat till ca 35 procent av invånarna efter pandemin år 2022. Att delta i olika typer av sociala sammankomster är en byggsten för att skapa sammanhang och i förlängningen tillit.
Dalfolkets delaktighet och samhällsengagemang är en grund för både demokrati och hållbar samhällsutveckling. I det här avsnittet följer vi hur förutsättningarna ser ut för att kunna vara med och påverka – och för att vilja engagera sig. Valdeltagande och upplevelsen av att kunna påverka samhället visar hur stark den demokratiska delaktigheten är, medan deltagande i kultur- och fritidsaktiviteter speglar social gemenskap, folkhälsa och sammanhållning i vardagen. Samtidigt hänger engagemang nära ihop med tillgänglighet: bredband möjliggör delaktighet i digitala tjänster och samhällsinformation, och närhet till skola och matbutik påverkar både livskvalitet och möjligheten att bo och verka i hela länet. Tillsammans ger indikatorerna en bild av hur Dalarna kan stärka delaktigheten genom både demokratiska arenor och jämlika livsvillkor.
Valdeltagande och samhällsengagemang
➡
Valdeltagandet sjunker något, ungdomars vilja att påverka i
sin kommun sjunker markant.
Kultur och fritid ➡
Andel elever i kulturskolan skiljer sig mellan kommunerna,
som mest var 5:e ung till var 10:e ung. Aktiva låntagare vid biblioteken
skiljer sig också, den nationella trenden är nedåtgående.
Butik, skola och bredband ➡
Tillgången till butik, skola och bredband är oförändrad.
Valdeltagande och ungas vilja att påverka
En levande demokrati grundar sig i människors tillit till att de demokratiskt valda representativa institutionerna fungerar, såsom kommuner, region och myndigheter. Valdeltagande och viljan att vara med och påverka i sin hemkommun är därmed en viktiga indikator på invånarnas vilja och tro på de demokratiska institutionerna i länet.
Valdeltagande
I Dalarna har valdeltagandet varierat över tid. I riksdagsvalet valde år 1973 drygt 90 procent att rösta, en andel som hade minskat avsevärt till valet 2002, då bara ungefär 78 procent valde att rösta i riksdagsvalet. Därefter ökade valdeltagandet stadigt i de nationella valen fram till 2018, då 88 procent av invånarna i Dalarna röstade i riksdagsvalet. I valet 2022 minskade valdeltagandet dock tydligt. Generellt är valdeltagandet ungefär lika högt i såväl riksdagsval, som val till region- och kommunfullmäktige, även om det på senare år har varit något högre i riksdagsvalet.
Ungas vilja att påverka
I diagrammet nedan ses andelen unga som i en enkät som genomförs regelbundet via skolan svarat att de vill vara med och påverka. Trenden mellan 2015 och 2024 visar tydligt på att både killar och tjejer i allt lägre grad vill vara med och påverka i frågor som rör deras kommun.
Kulturskola och bibliotekslån
Elever i kulturskolan
Kultur- och fritidsaktiviteter är viktiga för samhällsutvecklingen och särskilt för ungdomars utveckling. Mer statistik om civilsamhället och befolkningens engagemang skulle vara önskvärt men här redovisar vi några av de uppgifter som finns tillgängliga.
För Dalarna finns statistik över elevantalet i åtta av länets 15 kommuner. Störst andel elever utgörs av flickor i Malung-Sälen, där cirka 30 procent av flickorna går i musik- eller kulturskolan, och 10 procent av pojkarna. Falun och Avesta har lägst andel av de rapporterade kommunerna, där ungefär 13 procent av flickorna och ungefär 7 procent av pojkarna går i musik- eller kulturskola.
Aktiva låntagare på Dalarnas bibliotek
I diagrammet nedan ses andelen låntagare på kommunernas bibliotek. Andelen låntagare är de som gjort åtminstone ett lån eller transaktion under året, 2024. Bland kvinnor är mellan 25-30 procent aktiva låntagare, medan bland män är mellan 10-22 procent aktiva låntagare i Dalarnas kommuner. Nationellt visar trenden att andelen låntagare är nedåtgående, med en dipp under pandemin. För cirka 15 år sedan var andelen i ett ovägt riksgenomsnitt cirka 50 procent högre än andelen låntagare år 2024.
Tillgång till butik, grundskola och bredband
Tillgång till butik och grundskola
Olika platser i Dalarna har olika utmaningar och möjligheter att möta de förändrade behoven. En princip för genomförandet av Dalastrategin är att allt utvecklingsarbete ska vara platsbaserat med målsättningen att sammanhållningen ska stärkas och olika platsers förutsättningar och resurser ska tas till vara på ett bra sätt. För utvecklingskraft i hela länet är det viktigt att säkra tillgången till service, vård, fritidsaktiviteter och kultur i alla delar av länet. Tillgången till service påverkar människors levnadsvillkor och är viktig för platsens attraktivitet och för möjligheten att skapa arbetstillfällen lokalt. Den här indikatorn presenterar flera olika mått på tillgång till service; tillgång till grundskola och tillgång till dagligvarubutik samt upplevd tillgång till vård.
Resultatet visar att tillgång till grundskola har minskat något under perioden från 2017 till 2024. I början på perioden hade drygt 72,9 procent av alla invånare mellan 0-16 år en grundskola inom 2 km från bostaden. 2024 hade motsvarande siffra ökat till 74,0 procent. För tillgång till dagligvarubutiker har under samma period andelen minskat något, från 64,4 procent till 64,0 procent.
Tillgång till vård mäts genom en enkätundersökning, där invånarna tillfrågas om deras upplevda tillgång till vård. Som ses i diagrammet nedan så har andelen som säger sig ha tillgång till den vård de behöver ökat över tid, och både 2024 och 2025 har cirka 90 procent av både kvinnor och män svarat att de instämmer i att de har tillgång till den vård de behöver.
Tillgång till bredband
Tillgång till en snabb och robust digital infrastruktur är för de flesta en grundförutsättning för att bo och verka i hela Dalarna. Fysiska och digitala mötesplatser gör att vi når både varandra och omvärlden. En av utmaningarna för Dalarna är en ojämnt fördelad digital infrastruktur. Att stärka och tillgängliggöra den digitala infrastrukturen för hela Dalarnas befolkning, oavsett plats, är avgörande för en lyckad digitalisering av samhället.
I Dalarna har andelen hushåll med tillgång till, eller möjlighet att ansluta till, bredband om minst 1 Gbit/s ökat från ca 75 procent 2017 till ca 97 procent 2024. Det kan jämföras med riksgenomsnittet som år 2024 var 99 procent.
Som synes så har andelen hushåll minskat något mellan åren 2023 och 2024. Det förklaras med att den data som statistiken bygger på blivit bättre. Post- och telestyrelsen har skärpt kraven på nätägarna att rapportera korrekta uppgifter om de hushåll som är kommersiellt möjliga att ansluta. Som synes har en del nätägare under 2023 överskattat antalet hushåll.
Ekonomisk jämlikhet är en viktig grund för både social hållbarhet och ekonomisk utvecklingskraft. I det här avsnittet belyser vi hur resurser och livsvillkor fördelas i Dalarna genom tre centrala mått: gini-koefficienten, som visar graden av inkomstojämlikhet i befolkningen, andel barn i ekonomisk utsatthet, som fångar hur många barn som växer upp med begränsade ekonomiska förutsättningar, samt mottagare av sociala ersättningar, som speglar behovet av ekonomiskt stöd och försörjningsstöd i olika grupper. Tillsammans ger indikatorerna en samlad bild av både skillnader i inkomster och var ekonomisk sårbarhet är som störst – och kan användas för att följa utvecklingen över tid och rikta insatser dit de gör mest nytta.
Inkomstfördelning ➡
Inkomstfördelningen är oförändrad, i Dalarna är den mer
jämlik än i riket.
Barn i ekonomisk utsatthet ➡
Andel invånare 0-19 år som bor i hushåll med låg ekonomisk
standard är oförändrad.
Bidragsmottagare ➡
Det totala antalet utbetalade bidragsår minskar.
I Dalastrategin lyfts ekonomiska klyftor som en framtidsutmaning för länet.
Ekonomiska klyftor mellan olika grupper i samhället är en utmaning för både Sverige och Dalarna. Om de socioekonomiska klyftorna blir alltför stora riskerar de att motverka sammanhållning, tillit och trygghet. Det riskerar i sin tur att försvaga demokratin, exempelvis genom systematiska skillnader i valdeltagande, faktiskt eller upplevt inflytande samt delaktighet och engagemang.
För att redovisa ojämlikheten i inkomstfördelningen används gini-koefficienten. Ett högt värde på koefficienten visar på större inkomstskillnader och därmed större ojämlikhet. Här redovisas ginikoefficienten beräknad genom disponibel inkomst och hänsyn tagen till hur hushållet som individen bor i är sammansatt. Det betyder att beräkningen beaktar om personen är ensamboende eller sammanboende och om den har ansvar för minderåriga barn eller inte etc, faktorer som kan minska eller öka individens disponibla inkomst.
I Dalarna har ginikoefficienten ökat något från 2011 till 2024, vilket således visar på en ökad ekonomisk ojämlikhet i länet, med en toppnotering 2019. Värt att notera är dock att trenden verkar bruten då ginikoeffiecienten minskade såväl 2023 som 2024, jämfört med åren innan. Ginikoefficienten för länet ligger även under koefficienten för riket för samtliga år förutom 2019, det vill säga i Dalarna är inkomsterna mindre ojämlika än i Sverige som helhet. År 2019 avviker så skarpt från den generella trenden att det årets notering bör betraktas med försiktighet.
Barn är särskilt utsatta då de inte kan påverka sin livssituation utan är beroende av sina omsorgspersoner och vårdnadshavare. Som låg ekonomisk standard klassas hushåll som har en årsinkomst under 60 procent av medianvärdet för hushållens årliga inkomster i Sverige. Andel barn som lever i hushåll med låg ekonomisk standard blir därför ett mått på barns ekonomiska utsatthet i samhället.
I diagrammet nedan kan vi notera att andelen unga (0-19 år) som lever i hushåll med låg ekonomisk standard i Dalarnas län har ökat över mätperioden, vilket är negativt, från 18 procent år 2011 till drygt 20 procent 2024. Viktigt att notera är dock att andelen har minskat tydligt mellan 2019 och 2024, från 23 procent till 20 procent.
I ett nationellt perspektiv ser vi att endast sex andra län har en högre andel unga som lever i hushåll med låg ekonomisk standard än vad Dalarna har.
Ett annat mått att följa för att utröna hur den ekonomiska jämlikheten utvecklas är andelen av befolkningen som mottar någon form av sociala ersättningar eller bidrag för att försörja sig. Det handlar om ersättningar som sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, a-kassa, ekonomiskt bistånd, etableringsersättning och arbetsmarknadsåtgärder och för att få ett jämförbart värde har ersättningarna räknats om till helårsbidrag (helårsekvivalenter). Sedan 2014 har antalet helårsekvivalenter sammanlagt minskat från cirka 25 000 till cirka 17 500. Således är de som försörjer sig genom bidrag i Dalarna allt färre till antalet och signalerar att fler har andra inkomster.
