1 Introduktion

Sverige och Dalarna har under en längre period befunnit sig i vad som kan beskrivas som en högkonjunktur. Mellan 2010 och 2021 växte Dalarnas ekonomi, mätt i löpande priser, med närmare 40 procent per invånare. Samhället tenderar dock från tid till annan att drabbas av kriser av olika omfattning, vilket blivit extra påtagligt i och med Rysslands invasion av Ukraina. I slutet av 2022 påpekade finansminister Elisabeth Svantesson att Sverige går in i en lågkonjunktur 2023, vilken bedöms hålla i sig till 20251.

Syftet med denna rapport, som tagits fram inom ramen för projektet K.R.O.K2, är att studera Dalarnas motståndskraft mot kriser av olika slag, såväl regionalt som kommunalt. Med motståndskraft menas i den här rapporten hur arbetsmarknadens funktionalitet och företagsklimatet i kommunen kan bära ekonomiska kriser i större företag eller branscher. Rapporten tar sin utgångspunkt i en analys som Tillväxtverket gör regelbundet3, där Sveriges kommuners sårbarhet rankas baserat på hur de förväntas stå emot större företagsnedläggningar.

Initialt undersöks hur Dalarna har påverkats av kriser historiskt och därefter introduceras modellen som används för att studera sårbarhet i denna rapport. Modellen tillämpas först på Dalarna och därefter på var och en av Dalarnas kommuner.

Sedan det tidiga 1990-talet har Sverige drabbats av fyra större kriser, som på olika sätt påverkat den svenska ekonomin. I figur 1 illustreras vilka effekter dessa kriser fick på arbetslösheten i Dalarna och Sverige. Under finans-och fastighetskrisen i början av 1990-talet (hädanefter 90-talskrisen), den djupaste ekonomiska krisen i Sverige i modern tid, ökade arbetslösheten markant i såväl Dalarna som Sverige. I början av 1990-talet, innan krisen, var arbetslösheten generellt väldigt låg, strax under 2 procent, men mångdubblades på bara ett par år i samband med 90-talskrisen. Arbetslösheten i Dalarna ökade mer än arbetslösheten i Sverige i samband med krisen, vlket potentiellt kan bero på att Dalarna under 1990-talet var ett län med en stor tillverkningsindustri.

En annan kris som fick avsevärda konsekvenser för den svenska ekonomin var finanskrisen 2008 och 2009. Mätt i förändring av arbetslöshet var den dock klart mildare än 90-talskrisen. I Dalarna ökade arbetslösheten från ca 6 procent i början av krisen till ungefär 8 procent år 2010.

I början av 2020 drabbades Sverige av pandemin orsakad av Covid-19. Krisen ledde till stora mänskliga förluster, men påverkan på ekonomin blev avsevärt mindre än vid tidigare kriser. I Dalarna är det svårt att skönja någon större förändring i arbetslöshet under krisen, medan arbetslösheten verkar ha ökat något i Sverige i stort.

När denna rapport skrivs pågår ytterligare en kris kopplad till Rysslands invasion av Ukraina och dess effekter på bland annat tillgången till råvaror. Denna kris, som tog sin början i februari 2022, kommer sannolikt att få stora effekter på Sveriges ekonomi över en längre tid, även om den ännu inte syns i arbetslöshetsstatistiken för Dalarna i någon större utsträckning.

Figur 1 : Arbetslöshet

Sammanfattningsvis har detta avsnitt visat att Sverige med viss regelbundenhet drabbats av kriser av varierande omfattning. Det är därför viktigt att studera samhällets sårbarhet för denna typ av kriser.

2 Sårbarhet

Sårbarhet som begrepp kan ha en mängd olika innebörder, beroende på vad sårbarheten relateras till. Under Coronapandemin diskuterades exempelvis samhällets sårbarhet för globala kriser kopplat till bland annat självförsörjning av livsmedel och lager av sjukvårdsmaterial och andra förnödenheter. Denna typ av beredskap inte i fokus i den här rapporten, utan sårbarheten handlar i första hand om hur den lokala ekonomin skulle hantera en företags- eller branschkris som får stora effekter på samhällets, eller det enskilda företagets, ekonomi. Rapporten kommer inte heller att synliggöra hur enskilda individer skulle påverkas av den här typen av kris.

2.1 Hur mäts sårbarhet?

Denna modell för sårbarhet tar sin utgångspunkt i en modell som Tillväxtverket använder för att analysera samtliga Sveriges kommuners sårbarhet mot större företagsnedläggningar4. Deras modell fokuserar på tre områden:

  • arbetsmarknad
  • företagande
  • beroende av enskilda företag

Varje område består av ett antal indikatorer som används för att utvärdera nuläget i Sveriges kommuner. Modellen som används i denna rapport har samma delområden som Tillväxtverkets, men med tillägg av ett antal indikatorer som befunnits releventa. Dessa presenteras under avsnittet “2.5 övriga indikatorer”. För liknande rapporter med fokus på andra regioner, se Region Hallands5 och Region Värmlands6 sårbarhetsanalyser.

Det är viktigt att vara medveten om att det inte finns någon föreslagen “godkänd”-nivå för icke-sårbarhet. I Tillväxtverkets analys skapas ett index baserat på de indikatorer som diskuteras ovan och sedan rankas Sveriges kommuner utefter detta indexvärde. De hundra kommuner med lägst värde klassificeras därefter som sårbara. I den här rapporten görs ingen ranking av Dalarnas kommuner, utan fokus är istället på att illustrera och diskutera sårbarheter i Dalarna och dess kommuner.

2.2 Arbetsmarknad

En fungerande arbetsmarknad är viktig för en regions motståndskraft mot ekonomiska kriser. Effekterna av att exempelvis ett stort företag läggs ner blir mindre om de uppsagda har lätt att hitta nytt arbete. De indikatorer som mäts för att skatta arbetsmarknadens funktionalitet är sysselsättning, arbetslöshet, långtidsarbetslöshet, arbetspendling till andra kommuner samt andelen anställda i offentlig sektor.

En indikator på en arbetsmarknad som fungerar är att många av de i arbetsför ålder (20-64 år) är sysselsatta, vilket mäts genom sysselsättningsgraden. Som sysselsatt räknas en person som under en viss vecka (referensveckan) utfört något arbete i minst en timme som anställd, egen företagare eller medhjälpare i företag tillhörande en familjemedlem. I Dalarna arbetar färre än 3 procent av de sysselsatta mindre än halvtid, och drygt 83 procent arbetar minst 35 timmar per vecka7. Om sysselsättningraden är låg är det ett tecken på att arbetslösheten är hög alternativt att många i arbetsför ålder (utöver studenter) står utanför arbetskraften, vilket ger ett sämre utgångsläge för att hantera en kris8. Om personerna befinner sig i arbetslöshet kan de ses som en outnyttjad resurs för en region eller kommun (se figur 3). Arbetslösa är personer som är villiga att ta ett arbete, men av olika skäl inte arbetar. Om denna outnyttjade resurs är stor, är det rimligt att sårbarheten vid varsel eller uppsägningar också är större9.

Sysselsättningsgraden i Dalarna varierar mellan kommunerna, men är generellt högre än i Sverige som helhet (se figur 2). Högst sysselsättningsgrad har Gagnef och Säter, där ca 85 procent av befolkningen i arbetsför ålder arbetar. Lägst sysselsättningsgrad har Ludvika, där motsvarande siffra är 78 procent.