Läget i Dalarna
Rapporten är skapad av Samhällsanalys, Region Dalarna
Senast
uppdaterad: 2024-03-15
Denna rapport ger en bild av läget i Dalarna med fokus på den ekonomiska utvecklingen. Rapporten uppdateras regelbundet och ett antal viktiga trender och mönstren sammanfattas här:
I Sverige har vi tillgång till mycket god statistik om både våra
levnadsförhållanden och vår ekonomi. Det innebär att vi också kan följa
upp bland annat den ekonomiska utvecklingen i närtid både regionalt och
nationellt till exempel vad gäller sysselsättning, bostadsbyggande och
företagsetableringar. De senaste årens omvälvande händelser i världen
med Covid-19-pandemin, det ofattbara kriget i Ukraina, och nu kriget
mellan Israel och Hamas är förödande för dem som står i händelsernas
centrum, men de drabbar även oss. Dessa händelser sätter prägel på både
vår ekonomi och våra levnadsförhållanden, och gör det än mer angeläget
att följa den ekonomiska utvecklingen regionalt och nationellt.
Region Dalarnas samhällsanalytiker har därför tagit fram denna
rapport i syfte att ge en nulägesbild över hur läget utvecklas i
Dalarna. Rapporten kommer att uppdateras regelbundet. Fokus ligger i
första hand på att synliggöra det ekonomiska läget i Dalarna, vad gäller
exempelvis hur arbetsmarknad och bostadsbyggande utvecklas i regionen,
men många faktorer som påverkar Dalarnas ekonomi är nationella och
därför startar analysen med att diskutera läget i Sverige i stort och
faktorer som ramar in förutsättningarna för oss som bor och vistas i
Dalarna.
Det allmänna läget i en ekonomi kan beskrivas på flera sätt. I detta första avsnitt har vi valt att fokusera på tre variabler: BNP, konjunkturbarometern och inflation.
Genom att titta på förändring i BNP kan man få en uppfattning om hur aktiviteten i den svenska ekonomin förändras över tid. Eftersom Sveriges ekonomi, precis som de flesta andra länders, växer i normala fall, ökar BNP under en majoritet av kvartalen. Vid större kriser i samhället kan dock BNP minska avsevärt, vilket också syns i figuren nedan. Under andra kvartalet 2020 minskade aktiviteten i den svenska ekonomin med nästan 8 procent jämfört med samma kvartal året innan, vilket kan tillskrivas Corona-pandemin. Återhämtningen gick dock snabbt och redan i efteföljande kvartal så ökade BNP med nästan lika mycket som minskningen i kvartal två. Därefter följde ett par år när läget i Sveriges ekonomi kan beskrivas som gott, innan aktiviteten i ekonomin återigen minskade i kvartal ett, år 2022. Därefter har läget varit relativt skakigt och i kvartal fyra 2023 var förändringen i BNP -0,1 procent. Det innebär att aktiviteten i den svenska ekonomin har minskat tre kvartal i rad, och Sverige kan därför sägas vara i en recession.
Ett annat sätt att mäta läget i ekonomin är genom de olika
enkätundersökningar som Konjunkturinstitutet regelbundet genomför, med
frågor till företag och hushåll om deras uppfattning om nuläge och
förväntningar på den ekonomiska utvecklingen. Svaren vägs samman i en
indikator som kallas Konjunkturbarometern. Till skillnad från BNP
fokuserar konjunkturbarometern inte enbart på nuläget, utan hushållen
och företagen får även svara på frågor som rör framtidsutsikterna.
Barometerindikatorn väger samman konfidensindikatorer från svaren i de
olika enkäterna och ger varje månad en bild av konjunkturläget i
Sveriges ekonomi.
I februari 2024 var barometerindikatorn 90,5, vilket är i linje med föregående månad. Detta är en indikation på att ekonomin i Sverige är svagare än normal. Barometerindikatorn har dock avsevärt under 2024 jämfört med de senaste månaderna, då den legat stabilt runt 85. Företagens och hushållens syn på sin ekonomi verkar således ha förbättrats i Sverige på sistone. Att barometerindikatorn länge haft ett lågt värde kan delvis förklaras av Rysslands invasion av Ukraina och de effekter denna haft på bland annat tillgången på råvaror. Historiskt varierar barometerindikatorn med konjunkturen och större kriser i samhället, såsom finanskrisen 2008/2009 och Coronapandemin 2020/2021, syns tydligt i diagrammet.
Hur läget i ekonomin uppfattas varierar beroende på om det är företagen eller hushållen som tillfrågas. Hushållen hade en mer pessimistisk syn än företagen på ekonomin i februari 2024, med en barometerindikator på 82,7. Bland branschgrupperna i diagrammet nedan hade tillverkningsindustrin den mest positiva synen på ekonomin i februari 2024, medan företag inom byggindustri uppfattar den ekonomiska utvecklingen som mer negativ. Tjänstesektorn drabbades värst under pandemin (mars/april 2020), medan tillverkningsindustrin uppfattade ekonomin som starkare än normalt från slutet av 2020 fram till mitten av 2022.
Med undantag för branschgruppen byggindustri, har synen på läget i ekonomin förbättrats under 2024.
Ytterligare en faktor som är viktig för ett lands ekonomi är
förändringen i den allmänna prisnivån, så kallad inflation. Normalt
förknippas hög inflation med problem, eftersom varor och tjänster blir
dyrare. Om inte lönerna ökar i samma takt blir människor fattigare i
reala termer, vilket har blivit påtagligt i Sverige det senaste året.
Även låg, eller negativ, inflation kan vara skadligt för ekonomin.
Exempelvis missgynnas låntagare av en sjunkande prisnivå, då deras lån
ökar i värde realt. Sveriges Riksbank strävar därför efter att hålla
inflationen relativt konstant över tid, runt ett uttalat inflationsmål.
Sedan Riksbankens inflationsmål infördes 1993 har inflationen, mätt som årsförändring i KPIF, legat klart under inflationsmålet på 2 procent under långa perioder. Från sin bottennivå i april 2020 ökade dock inflationen väldigt mycket och var som högst i december, 2022, då den i Sverige uppgick till 10,2 procent. Därefter har inflationstakten sjunkit avsevärt och var i februari, 2024, 2,5 procent, vilket bara är något över med Riksbankens inflationsmål.En förklaring till att inflationen gick ned i februari 2024 är enligt SCB att priserna på mat har stabiliserats.
Den höga inflationstakten under framförallt 2022 och 2023 har ett antal olika förklaringar, däribland begränsningar i utbudet av varor när världen öppnade upp efter Corona-pandemin och Rysslands invasion av Ukraina. Läs mer på Wikipedia.
2010-talet kännetecknades av en bostadsmarknad där det mesta pekade uppåt. Låg inflation och låga räntor i kombination med fördelaktiga skatteregler medförde att såväl byggandet av bostäder, som bostadspriserna ökade kraftigt. Även bostadslånen har ökat under en lång period och uppgick 2022 till ca 170 procent av hushållens disponibla inkomst, vilket är ungefär dubbelt så stor andel som under mitten av 1990-talet. Samtidigt har hushållens finansiella tillgångar ökat, vilket medfört att skulderna i relation till de finansiella tillgångarna minskat något under samma tidsperiod (SCB).
Antalet godkända bygglov för småhus varierar mellan kvartalen, men en tydlig trend är att de har börjat minska på senare tid. Sedan toppen i kvartal två, 2022, då 144 bygglov godkändes, har antalet godkända bygglov minskat och i kvartal fyra, 2023, godkändes 50 bygglov. För flerbostadshus är trenden relativt likvärdig, men variationen är större från kvartal till kvartal. Under kvartal fyra, 2023, godkändes bygglov för 35 bostadslägenheter i Dalarna, vilket är fler än kvartalet innan.
Precis som byggloven, varierar byggandet av småhus mellan kvartalen, men en tydlig trend är att byggandet har börjat minska på senare tid. Sedan toppen i kvartal två, 2022, då 137 småhus påbörjades, har antalet minskat och i kvartal fyra, 2023, påbörjades 56 småhus. För flerbostadshus är trenden relativt likvärdig, men variationen är större från kvartal till kvartal. Under andra halvåret 2023 påbörjades byggande av blott 9 lägenheter i Dalarna.
Priserna på småhus ökade stadigt under en lång period, såväl i Dalarna som i Sverige. Efter toppen i januari, 2022, då ett småhus i Dalarna kostade ungefär 3 miljoner kronor, har dock det genomsnittliga priset på småhus i länet minskat avsevärt och en botten nåddes i oktober 2023, när ett småhus i Dalarna kostade strax under 2,1 miljoner kronor. Minskningen kan delvis förklaras av Rysslands invasion av Ukraina, vilken bland annat medfört en kraftigt ökad inflation med efterföljande räntehöjningar, något som påverkar efterfrågan på bostäder.
På sistone har priserna återigen börjat stiga och var i februari, 2024 strax över 2,2 miljoner kronor.
Det genomsnittliga priset på ett småhus varierar mellan Sveriges län och var i februari, 2024, högst i Stockholm, där ett småhus i genomsnitt kostade 6,6 miljoner kronor. I Dalarna är priset klart lägre, ett småhus kostade i genomsnitt 2,2 miljoner kronor i länet.
Läget för företagen i länet hänger naturligtvis samman med läget i ekonomin i stort. En indikator på sämre tider är att företag tvingas gå i konkurs, och en annan potentiell indikator är att färre nya företag startas.
Antalet personer som berörs av konkurser varierar relativt mycket från månad till månad vilket medför att det är svårt att se någon trend på månadsbasis kopplad till exempelvis Rysslands invasion av Ukraina. I februari 2024 berördes 45 personer av konkurser i Dalarna, att jämföra med 21 motsvarande månad 2023. Värt att notera är även att 106 personer har berörts av konkurser i Dalarna hittills i år, vilket är klart fler än de 69 som berördes under motsvarande period föregående år.
Den bransch som drabbades värst av konkurser i februari 2024 var “Detaljhandel utom med motorfordon och motorcyklar”, där 19 personer berördes av konkurser.
Ett potentiellt alternativ till att begära ett företag i konkurs är att istället avregistrera det. Antalet avregistrerade företag tenderar att följa ett tydligt säsongsmönster, där klart flest företag avregistreras i januari. Det är dock svårt att se någon långsiktig trend, då ungefär lika många företag avregistreras varje år. De senaste månaderna har dock något färre företag avregistreras jämfört med samma period tidigare år. I februari 2024 avregistrerades 86 företag i Dalarna, jämfört med 91 samma månad året innan.
En annan indikator på läget för företagen i länet är hur många nya företag som startas. Historiskt startades väldigt många företag i samband med Corona-pandemin 2020-2021. I kvartal två 2021 startades exempelvis 506 företag, vilket är det största antalet sedan åtminstone 2011. Exakt vad detta beror på kan vara svårt att säga, men en potentiell förklaring är att individer som blev uppsagda under pandemin valde att starta egna företag. Någon större trend sedan Rysslands invasion av Ukraina märktes inte initialt för antalet nystartade företag. Under 2022 startades till och med något fler företag än genomsnittet sedan 2011. Under första halvan av 2023 märktes en viss avmattning dock, men i kvartal tre 2023 startades 414 företag, vilket är 18 fler än föregående kvartal.
Som mått på läget i Dalarna, är arbetslösheten sannolikt en relativt trögrörlig indikator. Detta eftersom företag i första läget varslar personal, för att därefter eventuellt göra större uppsägningar. De är även viktigt att notera att arbetslösheten varierar mellan olika grupper i samhället, exempelvis baserat på personers kön, utbildningsbakgrund eller huruvida de är födda i Sverige. För en fördjupad diskussion runt detta, se exempelvis Region Dalarnas rapport “Kvinnor och män i Dalarna”.
Arbetslöshet beräknas som andelen arbetslösa i förhållande till antalet personer i arbetskraften, det vill säga summan av antalet arbetslösa och antalet sysselsatta. Statistik över arbetslöshet och sysselsättning kan tas fram på olika sätt. Det gör att siffror som rör samma referensperiod kan skilja sig åt beroende på vilken statistikkälla som använts. I den här rapporten används BAS - befolkningens arbetsmarknadsstatus - som redovisar registerbaserad statistik över utbudet av arbetskraft i Sverige.
I december 2023 hade Dalarna 4,4 procents arbetslöshet, att jämföra med 5,1 procent i Sverige som helhet. Noterbart är även att Dalarna har klart lägre arbetslöshet än näraliggande Gävleborg, där arbetslösheten var 6,7 procent under samma tidsperiod. Lägst arbetslös i Sverige hade Västerbotten, med 2,8 procent.
Arbetslösheten, såväl i Dalarna som Sverige, varierar över tid. I samband med pandemin orsakad av Covid-19, ökade arbetslösheten och var som högst i Dalarna i februari 2021, då den uppgick till 6,5 procent. Därefter har arbetslösheten minskat och var i december 2023 4,4 procent i Dalarna.
Det finns vissa indikationer på att arbetslösheten har börjat stiga svagt igen, efter att ha minskat stadigt under en lång period. Arbetslösheten tenderar dock att följa ett visst säsongsmönster, vilket gör det svårt att bedöma om den högre arbetslösheten de senaste månaderna (jämfört med månaderna innan) är en del av en längre trend, eller en följd av säsongsvariationer. Tydligt är i alla fall att långsiktiga trenden sedan mitten av 2021, med stadigt minskande arbetslöshet, har brutits. Arbetslösheten i Dalarna var i december 2023 på ungefär samma nivå som i december föregående år.
Arbetslösheten bland Dalarnas kommuner är låg på många håll, där en majoritet av länets kommuner hade mellan 2 och 4 procents arbetslöshet i december 2023. Lägst är arbetslösheten i Gagnef, med 2,3 procent. I södra delarna av länet är bilden en annan, där flera kommuner har runt 6 procents arbetslöshet. Högst är arbetslösheten i Avesta, där den uppgår till 7 procent. En tänkbar orsak till detta mönster är att de kommuner med högst arbetslöshet också är de kommuner som har högst andel utrikes födda. Den sistnämnda gruppen tenderar att hamna i arbetslöshet i högre utsträckning än inrikes födda.
Hushållens ekonomiska situation kan mätas på flera olika sätt. Arbetslösheten, som diskuterades i föregående avsnitt, är en indikator. Hushåll där fler arbetar har helt enkelt en bättre ekonomi än hushåll där färre gör det. En annan indikator är den disponibla inkomsten, dvs. hur mycket varje hushåll har i plånboken (inkomst efter skatt och transfereringar). Tyvärr mäts den disponibla inkomsten med en betydande eftersläpning, varför vi i denna rapport istället valt att fokusera på hur många hushåll som har svårt att försörja sig, mätt i antalet hushåll som är i behov av ekonomiskt bistånd.
I Dalarna hade runt 4000 hushåll ett sådant behov under åren mellan 2018 och 2021, men därefter minskade behovet stadigt under en längre period. Anmärkningsvärt är även att behovet av bistånd har minskat trots att prisnivån i samhället har ökat avsevärt på senare år (se avsnittet om inflation). Exakt vad den utvecklingen beror på är oklart, men ett antal tänkbara orsaker diskuteras i följande artikel. Värt att notera är även att antalet hushåll i Dalarna har ökat på senare år, från drygt 136 000 år 2018 till drygt 139 000 år 2022.
På sistone har antalet hushåll i behov av ekonomiskt bistånd börjat öka igen. I Januari 2024 var 3073 hushåll i behov av sådant stöd, vilket är ungefär 140 fler än vid den lägsta nivån (oktober 2023).
