Det samhällsekonomiska läget i Dalarna
Rapporten är skapad av Samhällsanalys, Region Dalarna
Senast
uppdaterad: 2025-02-28
Denna rapport ger en bild av läget i Dalarna med fokus på den ekonomiska utvecklingen. Rapporten uppdateras regelbundet och ett antal viktiga trender och mönster sammanfattas här:
I Sverige har vi tillgång till mycket god statistik om både våra
levnadsförhållanden och vår ekonomi. Det innebär att vi också kan följa
upp bland annat den ekonomiska utvecklingen i närtid både regionalt och
nationellt till exempel vad gäller sysselsättning, bostadsbyggande och
företagsetableringar. De senaste årens omvälvande händelser i världen
med Covid-19-pandemin, Rysslands invasion av Ukraina, och nu kriget
mellan Israel och Hamas är förödande för dem som står i händelsernas
centrum, men de drabbar även oss. Dessa händelser sätter prägel på både
vår ekonomi och våra levnadsförhållanden, och gör det än mer angeläget
att följa den ekonomiska utvecklingen regionalt och nationellt.
Region Dalarnas samhällsanalytiker har därför tagit fram denna
rapport i syfte att ge en nulägesbild över hur läget utvecklas i
Dalarna. Rapporten kommer att uppdateras regelbundet. Fokus ligger i
första hand på att synliggöra det ekonomiska läget i Dalarna, vad gäller
exempelvis hur arbetsmarknad och bostadsbyggande utvecklas i regionen,
men många faktorer som påverkar Dalarnas ekonomi är nationella och
därför startar analysen med att diskutera läget i Sverige i stort och
faktorer som ramar in förutsättningarna för oss som bor och vistas i
Dalarna.
Det allmänna läget i en ekonomi kan beskrivas på flera sätt. I detta första avsnitt har vi valt att fokusera på tre variabler: BNP, konjunkturbarometern och inflation.
Genom att titta på förändring i BNP kan man få en uppfattning om hur aktiviteten i den svenska ekonomin förändras över tid. Eftersom Sveriges ekonomi, precis som de flesta andra länders, växer i normala fall, ökar BNP under en majoritet av kvartalen. Vid större kriser i samhället kan dock BNP minska avsevärt, vilket också syns i figuren nedan. Under andra kvartalet 2020 minskade aktiviteten i den svenska ekonomin med nästan 8 procent jämfört med föregående kvartal, vilket kan tillskrivas Corona-pandemin. Återhämtningen gick dock snabbt och redan i efterföljande kvartal så ökade BNP med nästan lika mycket som minskningen i kvartal två. Därefter följde ett par år när läget i Sveriges ekonomi kan beskrivas som gott, innan aktiviteten i ekonomin återigen minskade i kvartal ett, år 2022. Därefter var läget länge relativt skakigt, med omväxlande positiva och negativa förändringar i BNP.
I kvartal fyra 2024 var förändringen i BNP 0,8 procent. Detta var fjärde kvartalet i rad som aktiviteten i Sveriges ekonomi ökade jämfört med kvartalet innan. För en diskussion runt vad som påverkade BNP under kvartal fyra 2024, se SCB.
Ett annat sätt att mäta läget i ekonomin är genom de olika
enkätundersökningar som Konjunkturinstitutet regelbundet genomför, med
frågor till företag och hushåll om deras uppfattning om nuläge och
förväntningar på den ekonomiska utvecklingen. Svaren vägs samman i en
indikator som kallas Konjunkturbarometern. Till skillnad från BNP
fokuserar konjunkturbarometern inte enbart på nuläget, utan hushållen
och företagen får även svara på frågor som rör framtidsutsikterna.
Barometerindikatorn väger samman konfidensindikatorer från svaren i de
olika enkäterna och ger varje månad en bild av konjunkturläget i
Sveriges ekonomi.
I februari 2025 var barometerindikatorn 97,1, vilket var något sämre än månaderna innan men klart bättre än perioderna dessförinnan. Läget kan dock fortfarande beskrivas som svagare än normalt. Att barometerindikatorn länge hade ett lågt värde kan delvis förklaras av Rysslands invasion av Ukraina och de effekter denna haft på bland annat tillgången på råvaror. Historiskt varierar barometerindikatorn med konjunkturen och större kriser i samhället, såsom finanskrisen 2008/2009 och Coronapandemin 2020/2021, syns tydligt i diagrammet.
Hur läget i ekonomin uppfattas varierar beroende på om det är företagen eller hushållen som tillfrågas. Hushållens syn på ekonomin försämrades i februari 2025, jämfört med månaderna innan, med en barometerindikator på 95 i februari 2025. Om jämförelsen istället görs med motsvarande månad år 2024 har synen på ekonomin dock tydligt förbättrats (barometerindikatorn i februari 2024 var 83,7). Bland branschgrupperna i diagrammet nedan hade handel den mest positiva synen på ekonomin i februari 2025 (en barometerindikator på 109), medan företag inom byggindustri uppfattar den ekonomiska utvecklingen som mer negativ (en barometerindikator på 86,4). Synen på ekonomin bland företag inom byggindustri försämrades dessutom jämfört med månaderna innan. Tjänstesektorn drabbades värst under pandemin (mars/april 2020), medan tillverkningsindustrin uppfattade ekonomin som starkare än normalt från slutet av 2020 fram till mitten av 2022.
Ytterligare en faktor som är viktig för ett lands ekonomi är
förändringen i den allmänna prisnivån, så kallad inflation. Normalt
förknippas hög inflation med problem, eftersom varor och tjänster blir
dyrare. Om inte lönerna ökar i samma takt blir människor fattigare i
reala termer, vilket har blivit påtagligt i Sverige de senaste åren.
Även låg, eller negativ, inflation kan vara skadligt för ekonomin.
Exempelvis missgynnas låntagare av en sjunkande prisnivå, då deras lån
ökar i värde realt. Sveriges Riksbank strävar därför efter att hålla
inflationen relativt konstant över tid, runt ett uttalat inflationsmål.
Sedan Riksbankens inflationsmål infördes 1993 har inflationen, mätt som årsförändring i KPIF, legat klart under inflationsmålet på 2 procent under långa perioder. Från sin bottennivå i april 2020 ökade dock inflationen väldigt mycket och var som högst i december, 2022, då den i Sverige uppgick till 10,2 procent. Därefter minskade inflationen avsevärt och var som lägst i september 2024 (1,1 procent). På sistone har inflationen återigen ökat och var i januari, 2025, 2,2 procent, vilket är högre än Riksbankens inflationsmål på 2 procent. För en mer ingående förklaring av vad som påverkade inflationstakten i januari, 2025, se SCB.
I januari sänkte Riksbanken sin styrränta för sjätte gången sedan sommaren 2024, från 2,5 procent till 2,25 procent, vilket påverkar räntorna på exempelvis bostadslån. Att inflationen för tillfället är högre än Riksbankens mål gör dock att många bedömare menar att det är osannolikt med ytterligare sänkningar av styrräntan i närtid. I jämförelse med det senaste dryga decenniet, är dock styrräntan fortfarande hög, senast den var på den nivån var under finanskrisen 2008/2009 (se exempelvis Ekonomifakta).
Den höga inflationstakten under framförallt 2022 och 2023 har ett antal olika förklaringar, däribland begränsningar i utbudet av varor när världen öppnade upp efter Corona-pandemin och Rysslands invasion av Ukraina. Läs mer på Wikipedia.
2010-talet kännetecknades av en bostadsmarknad där det mesta pekade uppåt. Låg inflation och låga räntor i kombination med fördelaktiga skatteregler medförde att såväl byggandet av bostäder, som bostadspriserna ökade kraftigt. Även bostadslånen har ökat under en lång period och uppgick 2023 till 165 procent av hushållens disponibla inkomst, vilket är ungefär dubbelt så stor andel som under mitten av 1990-talet. Samtidigt har hushållens finansiella tillgångar ökat, vilket medfört att skulderna i relation till de finansiella tillgångarna minskat något under samma tidsperiod (SCB).
Statistiken omfattar alla nybyggnadsprojekt som kräver bygglov. Bygglovsstatistik för bostäder visar antal bygglov och lägenheter. Nybyggnad av bostäder visar bostadsbyggandets omfattning och inriktning av bostadslägenheter. Data i figurerna nedan visar bygglov och nybyggnad av bostäder på kvartalsbasis.
Med bostadslägenhet avses en lägenhet avsedd att helt eller till en inte oväsentlig del användas som bostad, oavsett i vilken hustyp den ligger. Även bostäder i småhus definieras således som lägenheter. Småhus definieras som friliggande en- och tvåbostadshus samt par-, rad- och kedjehus (exklusive fritidshus). Flerbostadshus definieras som bostadsbyggnader innehållande tre eller flera lägenheter inklusive loftgångshus.
Antalet godkända bygglov för småhus i Dalarna varierar mellan kvartalen, men en tydlig trend är att de har börjat minska på senare tid. Sedan toppen i kvartal två, 2022, då 145 bygglov godkändes, har antalet godkända bygglov minskat och i kvartal fyra, 2024, godkändes 24 bygglov. För flerbostadshus är trenden relativt likvärdig, men variationen är större från kvartal till kvartal. Under kvartal fyra, 2024, godkändes bygglov för 89 lägenheter i Dalarna, vilket är färre än kvartalet innan men fler jämfört med motsvarande kvartal föregående år.
Precis som för byggloven, varierar byggandet av småhus mellan kvartalen, men en långsiktig trend var att byggandet minskade tydligt från toppen i kvartal två, 2022, då 137 småhus påbörjades, till botten under första kvartalet 2024, då blott 17 småhus påbörjades. I kvartal fyra, 2024, påbörjades 21 småhus, vilket var färre än månaderna innan. För flerbostadshus är trenden svårare att tolka, då variationen är stor mellan kvartalen. I kvartal fyra, 2024, påbörjades 1 lägenhet, vilket var tydligt färre än kvartalet innan.
Priserna på småhus ökade stadigt under en lång period, såväl i Dalarna som i Sverige. Efter toppen i januari, 2022, då ett småhus i Dalarna kostade ungefär 3 miljoner kronor, har dock det genomsnittliga priset på småhus i länet minskat avsevärt och en botten nåddes i oktober 2023, när ett småhus i Dalarna kostade strax under 2,1 miljoner kronor i genomsnitt. Minskningen kan delvis förklaras av Rysslands invasion av Ukraina, vilken bland annat medfört en kraftigt ökad inflation med efterföljande räntehöjningar, något som påverkar efterfrågan på bostäder.
Under första halvåret 2024 steg priserna på småhus tydligt i Dalarna, innan de återigen började sjunka i augusti. I januari, 2025 var priset på ett småhus knappt 2,3 miljoner kronor (i genomsnitt), vilket är en ökning jämfört med månaderna innan.
Det genomsnittliga priset på ett småhus varierar mellan Sveriges län och var i januari, 2025, högst i Stockholm, där ett småhus i genomsnitt kostade 6,8 miljoner kronor. I Dalarna är priset klart lägre, ett småhus kostade i genomsnitt knappt 2,3 miljoner kronor i länet. Av förklarliga skäl är bostadspriserna generellt högst i län med större städer där befolkningen växer, medan det omvända gäller för län med en mindre befolkning.
Läget för företagen i länet hänger naturligtvis samman med läget i ekonomin i stort. Vid sämre tider konsumerar hushållen mindre och efterfrågan på många företags produkter och tjänster minskar, vilket i förlängningen kan leda till att företag begärs i konkurs eller avregistreras. Det är även möjligt att sämre tider medför att det blir mindre attraktivt att starta nya företag.
Antalet anställda som berörs av konkurser varierar relativt mycket från månad till månad, vilket medför att det kan var svårt att se någon trend på månadsbasis kopplad till Rysslands invasion av Ukraina och dess effekter på Dalarnas ekonomi. Mellan januari och mars 2024 ökade antalet anställda berörda av konkurser i Dalarna exempelvis tydligt jämfört med samma period året innan, för att därefter minska påtagligt i april 2024. I maj 2024 berördes återigen fler av konkurser jämfört med året innan, men i juni var utvecklingen det omvända. Mellan augusti och november 2024 var trenden positiv, då tydligt färre berördes av konkurser i Dalarna jämfört med samma period året innan. I januari 2025 berördes dock 148 anställda av konkurser, att jämföra med 61 anställda motsvarande månad 2024. Det är de största antalet som berörts av konkurser i Dalarna under en enskilt månad sedan slutet av 2019.
Byggindustri var den bransch i Dalarna som hade flest anställda som berördes av konkurser i januari 2025, totalt 63 personer. Även inom “Parti och provisionshandel utom med motorfordon” berördes relativt många anställda av konkurser (55 personer).
Ett potentiellt alternativ till att begära ett företag i konkurs är att istället avregistrera det. Antalet avregistrerade företag tenderar att följa ett visst säsongsmönster, med fler avregistreringar i början och slutet av året. Det är dock svårt att se någon långsiktig trend, då ungefär lika många företag avregistreras varje år. I januari 2025 avregistrerades 176 företag i Dalarna, jämfört med 149 samma månad året innan.
En annan indikator på läget för företagen i länet är hur många nya företag som startas. Historiskt startades väldigt många företag i samband med Corona-pandemin 2020-2021. I kvartal två 2021 startades exempelvis 506 företag, vilket är det största antalet sedan åtminstone 2011. Exakt vad detta beror på kan vara svårt att säga, men en potentiell förklaring är att individer som blev uppsagda under pandemin valde att starta egna företag. Någon större trend sedan Rysslands invasion av Ukraina märktes inte initialt för antalet nystartade företag. Under 2022 startades till och med något fler företag än genomsnittet sedan 2011. Under första halvan av 2023 märktes en viss avmattning dock, innan antalet nystartade företag återigen började öka. I kvartal tre 2024 startades 417 företag, vilket är 22 fler än föregående kvartal.
Som mått på läget i Dalarna, är arbetslösheten sannolikt en relativt trögrörlig indikator. Detta eftersom företag i första läget varslar personal, för att därefter eventuellt göra större uppsägningar. De är även viktigt att notera att arbetslösheten varierar mellan olika grupper i samhället, exempelvis baserat på personers kön, utbildningsbakgrund eller huruvida de är födda i Sverige. För en fördjupad diskussion runt detta, se exempelvis Region Dalarnas rapport “Kvinnor och män i Dalarna”.
Arbetslöshet beräknas som andelen arbetslösa i förhållande till antalet personer i arbetskraften, det vill säga summan av antalet arbetslösa och antalet sysselsatta. Statistik över arbetslöshet och sysselsättning kan tas fram på olika sätt. Det gör att siffror som rör samma referensperiod kan skilja sig åt beroende på vilken statistikkälla som använts. I den här rapporten används BAS - befolkningens arbetsmarknadsstatus - som redovisar registerbaserad statistik över utbudet av arbetskraft i Sverige. För en diskussion runt skillnaderna mellan BAS och Arbetsförmedlingens statstsik, se SCB.
I en nationell jämförelse är arbetslösheten i Dalarna relativt låg. I december 2024 hade Dalarna 4,5 procents arbetslöshet, att jämföra med 5,7 procent i Sverige som helhet. Noterbart är även att Dalarna har klart lägre arbetslöshet än näraliggande Gävleborg, där arbetslösheten var 7,1 procent under samma tidsperiod. Lägst arbetslöshet i Sverige hade Norrbotten, med 3 procent.
Arbetslösheten, såväl i Dalarna som i Sverige, varierar över tid. I samband med pandemin orsakad av Covid-19, ökade arbetslösheten och var som högst i Dalarna i februari 2021, då den uppgick till 6,5 procent. Därefter har arbetslösheten minskat och var i december 2024 4,5 procent i Dalarna.
På sistone har det blivit tydligt att den långsiktiga trenden med stadigt minskande arbetslöshet har brutits. Under 2024 har arbetslösheten i Dalarna varit på ungefär samma nivå som föregående år.
Om arbetslösheten delas upp i inrikes och utrikes födda framträder en delvis annorlunda bild. Bland inrikes födda (det vänstra diagrammet nedan) har arbetslösheten ökat under 2024, jämfört med föregående år. I december 2024 var arbetslösheten bland inrikes födda 2,8 procent i Dalarna. Bland utrikes födda (det högra diagrammet nedan) har arbetslösheten fortsatt att minska stadigt under samma tidsperiod, men är klart högre än bland inrikes födda (13,3 procent i december 2024).
Totalt var 3 046 inrikes födda personer och 2 677 utrikes födda personer i åldersgruppen 20-64 år arbetslösa i Dalarna i december 2024.
Arbetslösheten bland Dalarnas kommuner är låg på många håll, där en majoritet av länets kommuner hade mellan 2 och 4 procents arbetslöshet i december 2024. Lägst är arbetslösheten i Gagnef, med 2,6 procent. I södra delarna av länet är bilden delvis annorlunda, där ett par kommuner har runt 6 procents arbetslöshet. Högst är arbetslösheten i Avesta, där den uppgår till 6,8 procent. En tänkbar orsak till detta mönster är att de kommuner med högst arbetslöshet också är de kommuner som har högst andel utrikes födda. Den sistnämnda gruppen tenderar att hamna i arbetslöshet i högre utsträckning än inrikes födda.
Befolkningens ekonomiska situation kan mätas på flera olika sätt. Arbetslösheten, som diskuterades i föregående avsnitt, är en indikator. Personer som arbetar har helt enkelt en bättre ekonomi än personer som inte gör det. En annan indikator är den disponibla inkomsten, dvs. hur mycket varje person har i plånboken (inkomst efter skatt och transfereringar). Tyvärr mäts den disponibla inkomsten med en betydande eftersläpning, varför vi i denna rapport istället valt att fokusera på hur många individer som har svårt att försörja sig, mätt i antalet personer som är i behov av ekonomiskt bistånd.
I Dalarna hade som mest närmare 5000 personer mellan 15 och 74 år ett sådant behov under 2020, men därefter minskade behovet stadigt under en längre period. Anmärkningsvärt är även att behovet av bistånd minskade trots att prisnivån i samhället ökade avsevärt under samma tidsperiod (se avsnittet om inflation). Exakt vad den utvecklingen beror på är oklart, men ett antal tänkbara orsaker diskuteras i följande artikel.
Antalet personer som får bistånd varierar en del mellan månaderna, men under 2024 har trenden varit nedåtgående då färre får bistånd jämfört med föregående år. I december 2024 var 3339 personer i behov av sådant stöd, vilket dock är fler än månaderna innan.
Om antalet individer som får ekonomiskt bistånd delas upp i inrikes och utrikes födda, blir det tydligt att nedgången i antalet individer som får bistånd framförallt är koncentrerad till utrikes födda. I januari 2020 var det 834 fler utrikes födda personer som var i behov av ekonomiskt bistånd i Dalarna, jämfört med inrikes födda. I december 2024 var den skillnaden bara 150 personer.
Ett annat generellt mönster är att det bland inrikes födda är vanligare att män får ekonomiskt bistånd, medan det bland utrikes födda är vanligare att kvinnor får det.
