Befolkningsutvecklingen i Älvdalen
- en kort analys

Rapporten är skapad av Samhällsanalys, Region Dalarna
Senast uppdaterad: 2024-10-17

Sammanfattning

Syftet med den här korta analysen är att undersöka Älvdalens befolkningsutveckling. Ett antal viktiga slutsatser sammanfattas här:

Den relativt stora nedgången i Älvdalens folkmängd år 2023, jämfört med åren innan, beror i första hand på att såväl det inrikes som utrikes flyttnettot till kommunen minskat tydligt jämfört med åren innan.
Det föddes något fler barn i Älvdalen 2023, jämfört med 2022. I jämförelse med tidigare år är antalet födslar dock fortfarande relativt lågt.
En stramare nationell migrationspolitik gör att färre invandrar till Sverige än tidigare, vilket även påverkar inflyttningen till Älvdalen.
Relativt många under 30 år flyttade från Älvdalen till andra delar av Sverige under 2023.

För mer info om statistiken, klicka på rutan nedan:

Mer information om statistiken

I folkmängden som SCB publicerar ingår personer som är folkbokförda i landet. För att den som flyttar till Sverige ska bli folkbokförd ska personen ha för avsikt och rätt att stanna i Sverige i minst ett år. För personer som inte är medborgare i ett EU-land innebär det att det krävs ett uppehållstillstånd som gäller minst 12 månader för att bli folkbokförd. Till följd av Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari 2022 har Europeiska unionen (EU) beslutat att aktivera massflyktsdirektivet, vilket innebär att personer från Ukraina utan individuell prövning ska erbjudas tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd inom EU. Personer som får uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet ska i regel inte bli folkbokförda och ingå i den officiella befolkningsstatistiken. Läs mer här.

Under 2023 inledde Skatteverket ett arbete med att granska registret över folkbokförda. Det förde med sig att SCB avregistrerade flera tusen folkbokförda personer som visade sig inte längre bo i Sverige. I folkbokföringen har dessa registrerats som utvandrade till okänt utvandringsland. Läs mer här.

All data som används i rapporten är offentlig och finns under kategorin befolkning i SCB:s Statistikdatabas. Där finns även data för exempelvis befolkningsutvecklingen under 2024 på månadsbasis, något som inte behandlas i denna rapport.

1 Hur har befolkningen förändrats?

I likhet med flera andra mindre kommuner i Dalarna har befolkningen i Älvdalen minskat på lång sikt, från ca 9 600 invånare år 1968 till ungefär 6 900 invånare år 2023.

Befolkningen minskar under en majoritet av åren, vilket syns tydligt i diagrammet nedan. På senare år var det stora undantaget 2017 och 2018, då Älvdalens befolkning ökade med sammanlagt runt 80 personer. Därefter minskade befolkningen tydligt under 2019. Under 2023 minskade befolkningen med 89 personer.

I fortsättningen av denna korta analys delas befolkningsutveckling upp i dess komponenter, födelsenetto, dvs. nettot av födda och döda, och flyttnetto, dvs. nettot av inrikes och utrikes flyttar.

2 Födelsenetto

En trend är att det dör färre personer i Älvdalen idag än det gjorde längre tillbaka i tiden. På senare år har runt 80 - 100 personer boende i kommunen dött årligen, att jämföra med ibland runt 140 personer under 1970-talet. Detta kan delvis förklaras av att färre idag bor i kommunen, men den främsta anledningen är framsteg inom det medicinska området.

Även när det gäller antalet födslar är trenden negativ. Under tidigt 1990-tal föddes runt 120-130 barn i Älvdalen per år, men en tydlig negativ trend inleddes i samband med finanskrisen i början på 1990-talet. Under början av 2000-talet ökade födslarna igen, men de senaste dryga decenniet har trenden återigen varit negativ. År 2023 föddes 44 barn, vilket är den näst lägsta siffran sedan åtminstone slutet på 1960-talet.

Med undantag för några år i början av 1990-talet, har nettot mellan födda och döda, se de svarta linjerna i diagrammet nedan, varit negativt i Älvdalen under varje år sedan åtminstone slutet på 1960-talet. Hur många invånare som kommunen tappar på grund av det varierar relativt mycket mellan åren. År 2023 minskade befolkningen med 36 personer till följd av ett negativt födelsenetto.

3 Flyttnetto

Den andra komponenten som styr befolkningsutvecklingen är det så kallade flyttnettot. Detta kan i sin tur delas upp i två komponenter, inrikes och utrikes flyttar. I det här avsnittet är fokus först på flyttnettot, innan de två komponenterna undersöks.

Nettot mellan antalet personer som flyttar till och från Älvdalen varierar relativt mycket mellan åren, men har på senare år varit +/- 50 personer. Undantaget var åren runt 2015-2016, när mer än 200 personer netto flyttade till kommunen mellan 2015 och 2018. Efter några positiva år var flyttnettot återigen negativt under 2023 (-50 personer).

3.1 Utrikes flyttnetto

Som berördes i föregående avsnitt, flyttade många till Älvdalen mellan 2015 och 2018, vilket till stor del kan förklaras av att invandringen då var stor. I slutet av 1990-talet var invandringen negativ under flera år (fler utvandrade än invandrade), men därefter skedde en gradvis ökning innan den stora toppen 2016. Därefter minskade invandringen tydligt under några år, innan den återigen ökade under 2021 och 2022. Under 2023 var det utrikes flyttnettot 9 personer, det lägsta nettot sedan 2003. Detta kan sannolikt förklaras av en stramare nationell migrationspolitik.

Generellt invandrar ungefär lika många kvinnor och män till Älvdalen.

3.2 Inrikes flyttnetto

Utvecklingen för det inrikes flyttnettot är i mångt och mycket det omvända mot det utrikes, under en majoritet av åren sedan slutet på 1990-talet flyttade fler personer från Älvdalen till andra delar av Sverige än de som flyttade till Älvdalen. Efter ett tydligt negativt flyttetto 2019, var det inrikes flyttnettot återigen positivt 2020. Därefter har det gradvis blivit allt mer negativt. År 2023 flyttade 59 personer netto från kommunen inrikes.

För att bättre förstå vilka som flyttar till och från kommunen inrikes, delas de som flyttar härnäst upp efter ålder. Normalt är personer mest benägna att flytta till en annan ort när de är i 20-års åldern, innan flyttandet gradvis avtar.

3.2.1 Uppdelat på ålder

Ett tydligt mönster är att de personer under 30 år som flyttar från Älvdalen är fler än de personer under 30 år som flyttar dit, dvs. kommunen förlorar invånare i den åldersgruppen på grund av inrikes flyttar. Inom andra åldersgrupper är inflyttningen ofta positiv i gruppen som är 50 år eller äldre, medan den ofta är negativ för de som är mellan 30 och 50 år.

Bland de åldersgrupper som redovisas i diagrammet nedan skedde den största utflyttningen år 2023 i gruppen som är 20-29 år. I denna grupp, tillsammans med de som är under 20 år, var antalet uflyttare 68 fler än antalet inflyttare.

Den största inflyttningen, netto, skedde i åldersgruppen 60+ år, i vilken det flyttade 15 personer fler till än från kommunen inrikes år 2023.

Om fokus enbart läggs på åldersgruppen 20-29 år, blir det tydligt att det alltid flyttar fler unga vuxna från än till kommunen inrikes. Historiskt varierar det inrikes flyttnettot i åldersgruppen mellan åren, vilket exempelvis kan bero på att olika årskullar av barn är olika stora. År 2023 flyttade 43 personer fler i åldersgruppen 20-29 år från än till kommunen inrikes, vilket var en ökning jämfört med åren innan.

Även i Dalarna som helhet flyttade fler i åldersgruppen ut än in under 2023.

3.2.2 Uppdelat på bakgrund

För att ytterligare förtydliga vilka som flyttar till och från Älvdalen inrikes, delas de i detta avsnitt upp efter sin bakgrund, inrikes eller utrikes födda.

Tydligt är att en del av de som invandrade till Älvdalen under åren runt 2015-2016 flyttade därifrån till andra delar av Sverige därefter. Det inrikes flyttnettot för gruppen utrikes födda har varit negativt varje år sedan 2016. Bland de som är födda i Sverige är bilden delvis annorlunda. Under 00-talet och början av 2010-talet flyttade många i den gruppen från Älvdalen till andra delar av Sverige, men den trenden vände delvis mellan 2016 och 2021. På senare år har dock det inrikes flyttnettot för personer födda i Sverige återigen blivit negativt.

I nästa avsnitt är fokus istället på framtiden. Hur kommer Älvdalens folkmängd att utvecklas fram till 2033?

4 Vad händer i framtiden?

För en djupare förståelse runt hur SCB gör befolkningsprognoser, se motsvarande avsnitt i rapporten för hela Dalarnas län. Det viktigaste att ha i åtanke är att ingen hänsyn tas i prognoserna till planerat bostadsbyggande, företagsetableringar eller andra framtida mål och förutsättningar som kommunerna har i sina planer.

I diagrammet nedan visas befolkningsutvecklingen i Älvdalen fram till 2033 enligt SCB:s senaste prognos, uppdelat på åldersgrupper. Ett par tydliga trender kan utläsas i diagrammet:

Älvdalens befolkning prognostiseras att minska med ungefär 400 personer fram till 2033, vilket är fler än vid föregående prognos. I den prognosen, som släpptes 2022, prognostiserades en minskning på drygt 280 personer fram till 2033, jämfört med 2021 (se SCB).
Den största minskningen sker i det som brukar benämnas arbetsför ålder, 20-64 år, som prognostiseras minska med ungefär 280 personer.
I åldergruppen 80+ förväntas befolkning att öka med ungefär 160 personer fram till 2033. Detta hänger sannolikt samman med att den förväntade livslängden fortsätter öka och att den stora gruppen “baby-boomers” börjar komma upp i 80-års åldern.
Även i åldersgruppen 0-19 år sker en relativt stor minskning av befolkningen, ungefär 250 personer.