Befolkningsutvecklingen i Säter
- en kort analys

Rapporten är skapad av Samhällsanalys, Region Dalarna
Senast uppdaterad: 2024-10-17

Sammanfattning

Syftet med den här korta analysen är att undersöka Säters befolkningsutveckling. Ett antal viktiga slutsatser sammanfattas här:

Nedgången i Säters folkmängd år 2023, jämfört med åren innan, beror på en svagare utveckling inom framförallt de inrikes och utrikes flyttningarna.
Det föddes något färre barn i Säter 2023, jämfört med 2022. Detta är i linje med en större trend i samhället, då barnafödandet per kvinna i Sverige 2023 var det lägsta som har uppmätts.
En stramare nationell migrationspolitik gör att färre invandrar till Sverige än tidigare, vilket även påverkar inflyttningen till Säter.
Många unga under 20 år flyttade från Säter till andra delar av Sverige under 2023, jämfört med åren innan.

För mer info om statistiken, klicka på rutan nedan:

Mer information om statistiken

I folkmängden som SCB publicerar ingår personer som är folkbokförda i landet. För att den som flyttar till Sverige ska bli folkbokförd ska personen ha för avsikt och rätt att stanna i Sverige i minst ett år. För personer som inte är medborgare i ett EU-land innebär det att det krävs ett uppehållstillstånd som gäller minst 12 månader för att bli folkbokförd. Till följd av Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari 2022 har Europeiska unionen (EU) beslutat att aktivera massflyktsdirektivet, vilket innebär att personer från Ukraina utan individuell prövning ska erbjudas tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd inom EU. Personer som får uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet ska i regel inte bli folkbokförda och ingå i den officiella befolkningsstatistiken. Läs mer här.

Under 2023 inledde Skatteverket ett arbete med att granska registret över folkbokförda. Det förde med sig att SCB avregistrerade flera tusen folkbokförda personer som visade sig inte längre bo i Sverige. I folkbokföringen har dessa registrerats som utvandrade till okänt utvandringsland. Läs mer här.

All data som används i rapporten är offentlig och finns under kategorin befolkning i SCB:s Statistikdatabas. Där finns även data för exempelvis befolkningsutvecklingen under 2024 på månadsbasis, något som inte behandlas i denna rapport.

1 Hur har befolkningen förändrats?

I Säter har folkmängden ökat sedan slutet på 1960-talet, från ca 9 900 invånare år 1968 till ungefär 11 200 invånare år 2023. Den största ökningen skedde under 1970- och 1980-talen, då befolkningen ökade mer eller mindre varje år. Därefter skedde en minskning efter finanskrisen på 1990-talet, innan befolkningstillväxten återigen tog fart i mitten på 2010-talet. Under 2023 minskade befolkningen med 28 personer.

En viktig orsak till Säter positiva befolkningstillväxt är troligtvis närheten till större städer som Borlänge och Falun. Arbetsmarknaden för personer boende i Säter blir därför större än vad den annars skulle vara, vilket gör kommunen mer attraktiv att bo i.

I fortsättningen av denna korta analys delas befolkningsutveckling upp i dess komponenter, födelsenetto, dvs. nettot av födda och döda, och flyttnetto, dvs. nettot av inrikes och utrikes flyttar.

2 Födelsenetto

Med undantag för Corona-pandemin, 2020, är en trend att det dör något färre personer i Säter idag än det gjorde längre tillbaka i tiden. På senare år har strax över 100 personer dött årligen i kommunen, att jämföra med ofta mellan 130 och 140 personer per år i slutet av 1970-talet. Detta samtidigt som folkmängden idag är större. Denna utveckling härrör sannolikt till utveckling inom det medicinska området. Befolkningens medelålder ökar över tid och har gjort så länge.

När det gäller antalet födslar är trenden negativ om man jämför med framförallt 1980-talet, men under 2000-talet har antalet födda legat på en relativt stabil nivå. Under slutet av 1980-talet föddes vissa år närmare 200 barn i Säter per år, att jämföra med 100 barn år 2023.

Nettot mellan födda och döda, se de svarta linjerna i diagrammet nedan, har varierat relativt mycket mellan åren. Under 2000-talet har nettot varit positivt under enstaka år, men är för det mesta negativt. På senare år går det att skönja en viss förbättring, då nettot är mindre negativt än det var mellan 2018 och 2020. År 2023 minskade befolkningen med 7 personer till följd av ett negativt födelsenetto, vilket är i linje med åren innan.

3 Flyttnetto

Den andra komponenten som styr befolkningsutvecklingen är det så kallade flyttnettot. Detta kan i sin tur delas upp i två komponenter, inrikes och utrikes flyttar. I det här avsnittet är fokus först på flyttnettot, innan de två komponenterna undersöks.

Nettot mellan antalet personer som flyttar till och från Säter varierar relativt mycket mellan åren, men har varit positivt under stora delar av 2010-talet. Många flyttade till kommunen mellan 2015 och 2017, men även under 2020 och 2021 var inflyttningen stor (netto). År 2023 var flyttnettot dock negativt (-24 personer).

3.1 Utrikes flyttnetto

Som vi berörde i föregående avsnitt flyttade många till Säter mellan 2015 och 2017, vilket till stor del kan förklaras av att invandringen då var stor. Det som skiljer Säter från många andra kommuner i Dalarna är att invandringen var som högst redan 2013, för att därefter gradvis minska. Även under 2021 skedde en relativt stor invandring till kommunen. Trenden är dock att invandringen idag är betydligt lägre än den var under flera år på 2010-talet, vilket i första hand har att göra med en tydligt stramare nationell migrationspolitik. Under 2023 var det utrikes flyttnettot 12 personer, det lägsta nettot sedan 2004. Detta kan delvis förklaras av den avregistrering av utvandrade som Skattemyndigheten påbörjade under 2023 (se informationsrutan under avsnittet introduktion ovan), men den främsta anledningen är som sagt en stramare nationell migrationspolitik.

Generellt invandrar ungefär lika många kvinnor och män till Säter, även om det var något fler män under 2023.

3.2 Inrikes flyttnetto

Till skillnad från många andra kommuner i Dalarna har Säter relativt ofta haft ett positivt inrikes flyttnetto på senare år. Visserligen var nettot tydligt negativt under något år mot slutet av 2010-talet, men samtidigt flyttade många till kommunen från andra delar av Sverige under Corona-pandemin och året därefter. Under 2022 och framförallt 2023 skedde en tydlig minskning av det inrikes flyttnettot, vilket förklarar varför befolkningstillväxten då var betydligt lägre än åren innan. År 2023 flyttade 36 personer netto från kommunen inrikes.

För att bättre förstå vilka som flyttar till och från kommunen inrikes, delas de som flyttar härnäst upp efter ålder. Normalt är personer mest benägna att flytta till en annan ort när de är i 20-års åldern, innan flyttandet gradvis avtar.

3.2.1 Uppdelat på ålder

Ett mönster är att det till Säter flyttar fler personer mellan 30 och 39 år än de i samma åldersgrupp som flyttar därifrån, dvs. kommunens invånarantal i den åldersgruppen ökar på grund av inrikes flyttar. Variationen är dock relativ stor mellan åren, med en topp 2022.

Bland de åldersgrupper som redovisas i diagrammet nedan skedde den största utflyttningen år 2023 i gruppen som är 0-19 år. I denna grupp, tillsammans med de som är mellan 20 och 29 år, var antalet uflyttare 34 fler än antalet inflyttare, vilket är ett lägre netto än året innan. Värt att notera är dock att det i åldersgruppen 20-29 år var en klart mindre utflyttning under 2023 (netto) än året innan, medan det i åldersgruppen 0-19 år var en större utflyttning än året innan (netto).

Inom övriga åldergrupper är variationen stor mellan åren och det är svårt att hitta någon större trend.

Om fokus enbart läggs på åldersgruppen 20-29 år, blir det tydligt att det under de flesta år flyttar fler unga vuxna från än till kommunen inrikes. Historiskt varierar det inrikes flyttnettot i åldersgruppen mellan åren, vilket exempelvis kan bero på att olika årskullar av barn är olika stora.

3.2.2 Uppdelat på bakgrund

För att ytterligare förtydliga vilka som flyttar till och från Säter inrikes, delas de i detta avsnitt upp efter sin bakgrund, inrikes eller utrikes födda.

En del av de personer som invandrade till Säter under framförallt 2013, verkar ha flyttat därifrån under 2014, då många utrikes födda flyttade till andra delar av Sverige (netto). Även under 2016, 2018 och 2023 skedde en stor utflyttning bland utrikes födda.

Bland inrikes födda är bilden delvis annorlunda. Under 00-talet flyttade ofta många inrikes födda från Säter till andra delar av Sverige, en utveckling som delvis har vänt på senare år. Under såväl 2015, som 2020 och 2021 flyttade mer än 50 personer netto till kommunen inrikes. Under 2022 var utflyttningen bland inrikes födda återigen något större än inflyttningen, men under 2023 skedde istället en liten nettoinflyttning.

I nästa avsnitt är fokus istället på framtiden. Hur kommer Säters folkmängd att utvecklas fram till 2033?

4 Vad händer i framtiden?

För en djupare förståelse runt hur SCB gör befolkningsprognoser, se motsvarande avsnitt i rapporten för hela Dalarnas län. Det viktigaste att ha i åtanke är att ingen hänsyn tas i prognoserna till planerat bostadsbyggande, företagsetableringar eller andra framtida mål och förutsättningar som kommunerna har i sina planer.

I diagrammet nedan visas befolkningsutvecklingen i Säter fram till 2033 enligt SCB:s senaste prognos (juni 2024), uppdelat på åldersgrupper. Ett par tydliga trender kan utläsas i diagrammet:

Säters befolkning prognostiseras att minska med ungefär 280 personer fram till 2033, vilket är en förändring jämfört med föregående prognos. I den prognosen, som släpptes 2022, prognostiserades en ökning på runt 30 personer fram till 2033, jämfört med 2021 (se SCB).
Den största minskningen sker i åldergruppen 20-64 år, som prognostiseras minska med ungefär 280 personer.
I åldergruppen 80+ förväntas befolkning att öka med mer än 430 personer fram till 2033. Detta hänger sannolikt samman med att den förväntade livslängden fortsätter öka och att den stora gruppen “baby-boomers” börjar komma upp i 80-års åldern.
Även i åldersgruppen 0-19 år sker en relativt stor minskning av befolkningen, ungefär 210 personer.