Befolkningsutvecklingen i Orsa
- en kort analys

Rapporten är skapad av Samhällsanalys, Region Dalarna
Senast uppdaterad: 2024-10-17

Sammanfattning

Syftet med den här korta analysen är att undersöka Orsas befolkningsutveckling. Ett antal viktiga slutsatser sammanfattas här:

Den relativt stora nedgången i Orsas folkmängd år 2023, jämfört med året innan, beror i första hand på att det utrikes flyttnettot till kommunen var negativt. Dessutom var födelsenettot mer negativt än året innan.
Det föddes något fler barn i Orsa 2023, jämfört med 2022. I jämförelse med tidigare år är antalet födslar dock fortfarande relativt lågt.
En stramare nationell migrationspolitik gör att färre invandrar till Sverige än tidigare, vilket även påverkar inflyttningen till Orsa.
Den största inflyttningen till kommunen inrikes (netto) skedde i åldersgrupperna 0-19 år och 30-50 år.

För mer info om statistiken, klicka på rutan nedan:

Mer information om statistiken

I folkmängden som SCB publicerar ingår personer som är folkbokförda i landet. För att den som flyttar till Sverige ska bli folkbokförd ska personen ha för avsikt och rätt att stanna i Sverige i minst ett år. För personer som inte är medborgare i ett EU-land innebär det att det krävs ett uppehållstillstånd som gäller minst 12 månader för att bli folkbokförd. Till följd av Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari 2022 har Europeiska unionen (EU) beslutat att aktivera massflyktsdirektivet, vilket innebär att personer från Ukraina utan individuell prövning ska erbjudas tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd inom EU. Personer som får uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet ska i regel inte bli folkbokförda och ingå i den officiella befolkningsstatistiken. Läs mer här.

Under 2023 inledde Skatteverket ett arbete med att granska registret över folkbokförda. Det förde med sig att SCB avregistrerade flera tusen folkbokförda personer som visade sig inte längre bo i Sverige. I folkbokföringen har dessa registrerats som utvandrade till okänt utvandringsland. Läs mer här.

All data som används i rapporten är offentlig och finns under kategorin befolkning i SCB:s Statistikdatabas. Där finns även data för exempelvis befolkningsutvecklingen under 2024 på månadsbasis, något som inte behandlas i denna rapport.

1 Hur har befolkningen förändrats?

Till skillnad från flera andra mindre kommuner i Dalarna har befolkningen i Orsa minskat relativt lite sedan slutet på 1960-talet, från ca 7 100 invånare år 1968 till ungefär 6 900 invånare år 2023. En orsak till det kan vara den relativa närheten till Moras arbetsmarknad, vilket gör att en del av de som bor i Orsa arbetar i Mora.

Befolkningsutvecklingen tenderar att växla mellan perioder med positiv och negativ utveckling, vilket syns tydligt i diagrammet nedan. På senare år har folkmängden ökat under en majoritet av åren, men precis som för Dalarna som helhet minskade folkmängden under år 2023 (-26 personer).

I fortsättningen av denna korta analys delas befolkningsutveckling upp i dess komponenter, födelsenetto, dvs. nettot av födda och döda, och flyttnetto, dvs. nettot av inrikes och utrikes flyttar.

2 Födelsenetto

En trend är att det dör färre personer i Orsa idag än det gjorde längre tillbaka i tiden. På senare år har ungefär 70-100 personer boende i kommunen dött årligen, att jämföra med ibland närmare 140 personer under 1980-talet. Detta kan i mångt och mycket förklaras av framsteg inom det medicinska området. Den förväntade livslängden har ökat över tid.

Även när det gäller antalet födslar är den långsiktiga trenden negativ. Under det sena 1980-talet och det tidigt 1990-talet föddes ofta mer än 100 barn i Orsa per år, men en tydlig negativ trend inleddes i samband med finanskrisen i början på 1990-talet. Under 2000-talet har antalet födda legat på en relativt stabil nivå, även om variationen kan vara stor från år till år. 2023 föddes 50 barn, viket är något fler än året innan.

Med undantag för ett år i slutet av 1980-talet, har nettot mellan födda och döda, se de svarta linjerna i diagrammet nedan, varit negativt i Orsa under varje år sedan åtminstone slutet på 1960-talet. Hur många invånare som kommunen tappar på grund av det varierar relativt mycket mellan åren. År 2023 minskade befolkningen med 40 personer till följd av ett negativt födelsenetto.

3 Flyttnetto

Den andra komponenten som styr befolkningsutvecklingen är det så kallade flyttnettot. Detta kan i sin tur delas upp i två komponenter, inrikes och utrikes flyttar. I det här avsnittet är fokus först på flyttnettot, innan de två komponenterna undersöks.

Nettot mellan antalet personer som flyttar till och från Orsa varierar relativt mycket mellan åren, men har på senare år varit mestadels positivt. Framförallt flyttade många till kommunen under 2016, vilket delvis kan förklaras med att många då invandrade till kommunen. Under år 2023 flyttade 8 personer till kommunen (netto).

3.1 Utrikes flyttnetto

Som berördes i föregående avsnitt, flyttade många till Orsa under åren runt 2015-2016, vilket till viss del kan förklaras av att invandringen då var stor. I slutet av 1990-talet var invandringen låg eller till och med negativ under flera år (fler utvandrade än invandrade), men därefter skedde en gradvis ökning innan den stora toppen 2016. På senare år har invandringen minskat avsevärt, även om variationen har varit relativt stor mellan åren med omväxlande positivt och negativt netto. Under 2023 var det utrikes flyttnettot -8 personer. Att det utrikes flyttnettot varit lågt, eller negativt, på sistone beror sannolikt på en stramare nationell migrationspolitik. Notera dock att Skatteverket under 2023 påbörjade en avregistrering av utvandrade (se informationsrutan under avsnittet introduktion ovan), vilket kan få en liten påverkan på statistiken.

Generellt invandrar ungefär lika många kvinnor och män till Orsa.

3.2 Inrikes flyttnetto

Det inrikes flyttnettot till Orsa varierar relativt mycket mellan åren, men har varit negativt under en majoritet av åren sedan slutet på 1990-talet. De senaste åren har dock fler personer flyttat till än från Orsa inrikes, då framförallt under 2021. År 2023 flyttade 16 personer netto till kommunen inrikes, vilket var ungefär i linje med året innan.

För att bättre förstå vilka som flyttar till och från kommunen inrikes, delas de som flyttar härnäst upp efter ålder. Normalt är personer mest benägna att flytta till en annan ort när de är i 20-års åldern, innan flyttandet gradvis avtar.

3.2.1 Uppdelat på ålder

Ett tydligt mönster är att förhållandevis många barn och unga under 20 år samt personer mellan 30 år och 50 år har flyttat till Orsa på senare år (netto). En möjlig förklaring till detta kan vara att det är familjer med barn som flyttar till kommunen. I äldre åldersgrupper tenderar det inrikes flyttnettot att växla mellan positiva och negativa år.

I åldersgruppen 20-29 år, där utflyttningen från länet generellt är stor, var det inrikes flyttnettot 0 personer år 2023.

Om fokus enbart läggs på åldersgruppen 20-29 år, blir det dock tydligt att det i normala fall flyttar fler unga vuxna från än till kommunen inrikes. Historiskt varierar det inrikes flyttnettot i åldersgruppen mellan åren, vilket exempelvis kan bero på att olika årskullar av barn är olika stora. År 2023 flyttade som sagt 0 personer fler i åldersgruppen 20-29 år från än till kommunen inrikes, vilket var första gången sedan 2016 som kommunen inte hade ett negativt flyttnetto i denna åldersgrupp.

I Dalarna som helhet flyttade fler i åldersgruppen ut än in under 2023, vilket även gäller de flesta av länets kommuner.

3.2.2 Uppdelat på bakgrund

För att ytterligare förtydliga vilka som flyttar till och från Orsa inrikes, delas de i detta avsnitt upp efter sin bakgrund, inrikes eller utrikes födda.

Tydligt är att en del av de som invandrade till Orsa runt 2015-2016 flyttade därifrån till andra delar av Sverige under åren därefter. Det inrikes flyttnettot för gruppen utrikes födda har varit negativt varje år sedan 2016. Bland de som är födda i Sverige är bilden annorlunda. Under slutet av 00-talet och början av 2010-talet flyttade många i den gruppen från Orsa till andra delar av Sverige, men den trenden vände 2016. Därefter har det inrikes flyttnettot varit positivt för gruppen varje år. 2023 flyttade 39 personer födda i Sverige till kommunen inrikes (netto), vilket var fler än året innan.

I nästa avsnitt är fokus istället på framtiden. Hur kommer Orsas folkmängd att utvecklas fram till 2033?

4 Vad händer i framtiden?

För en djupare förståelse runt hur SCB gör befolkningsprognoser, se motsvarande avsnitt i rapporten för hela Dalarnas län. Det viktigaste att ha i åtanke är att ingen hänsyn tas i prognoserna till planerat bostadsbyggande, företagsetableringar eller andra framtida mål och förutsättningar som kommunerna har i sina planer.

I diagrammet nedan visas befolkningsutvecklingen i Orsa fram till 2033 enligt SCB:s senaste prognos, uppdelat på åldersgrupper. Ett par tydliga trender kan utläsas i diagrammet:

Orsas befolkning prognostiseras att minska med strax under 140 personer fram till 2033, vilket är något färre än vid SCB:s föregående prognos. I den prognosen, som släpptes 2022, prognostiserades en minskning på strax över 140 personer fram till 2033, jämfört med 2021 (se SCB).
Den största minskningen sker i den åldersgrupp som brukar benämnas arbetsför ålder, 20-64 år, som prognostiseras minska med närmare 170 personer.
I åldergruppen 80+ förväntas befolkning att öka med ungefär 170 personer fram till 2033. Detta hänger sannolikt samman med att den förväntade livslängden fortsätter öka och att den stora gruppen “baby-boomers” börjar komma upp i 80-års åldern.
Även i åldersgruppen 0-19 år sker en relativt stor minskning av befolkningen, närmare 110 personer.