Befolkningsutvecklingen i Orsa
- en kort analys
Rapporten är skapad av Samhällsanalys, Region Dalarna
Senast
uppdaterad: 2025-03-25
Syftet med den här korta analysen är att undersöka Orsas befolkningsutveckling. Ett antal viktiga slutsatser sammanfattas här:
För mer info om statistiken, klicka på rutan nedan:
I folkmängden som SCB publicerar ingår personer som är folkbokförda i landet. För att den som flyttar till Sverige ska bli folkbokförd ska personen ha för avsikt och rätt att stanna i Sverige i minst ett år. För personer som inte är medborgare i ett EU-land innebär det att det krävs ett uppehållstillstånd som gäller minst 12 månader för att bli folkbokförd. Till följd av Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari 2022 har Europeiska unionen (EU) beslutat att aktivera massflyktsdirektivet, vilket innebär att personer från Ukraina utan individuell prövning ska erbjudas tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd inom EU. Personer som får uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet ska i regel inte bli folkbokförda och ingå i den officiella befolkningsstatistiken. Läs mer här. Sedan juni 2024 har dock personer födda i Ukraina haft möjlighet att ansöka om att bli folkbokförda i Sverige (SCB).
Under 2023 inledde Skatteverket ett arbete med att granska registret över folkbokförda. Det förde med sig att SCB avregistrerade flera tusen folkbokförda personer som visade sig inte längre bo i Sverige. I folkbokföringen har dessa registrerats som utvandrade till okänt utvandringsland. Detta arbete fortsatte under 2024. Läs mer här.
All data som används i rapporten är offentlig och finns under kategorin befolkning i SCB:s Statistikdatabas. Där finns även data för exempelvis befolkningsutvecklingen under 2025 på månadsbasis som publiceras löpande, något som inte behandlas i denna rapport.
Till skillnad från flera andra mindre kommuner i Dalarna har befolkningen i Orsa minskat relativt lite sedan slutet på 1960-talet, från ca 7 100 invånare år 1968 till ungefär 6 850 invånare år 2024. En orsak till det kan vara den relativa närheten till Moras arbetsmarknad, vilket gör att en del av de som bor i Orsa arbetar i Mora.
Befolkningsutvecklingen tenderar att växla mellan perioder med positiv och negativ utveckling, vilket syns tydligt i diagrammet nedan. Efter ett par år med positiv befolkningsutveckling, har dock folkmängden under senare år minskat, precis som för Dalarna som helhet. År 2024 minskade folkmängden med 57 personer, vilket var en större minskning än året innan.
I fortsättningen av denna korta analys delas befolkningsutveckling upp i dess komponenter, födelsenetto, dvs. nettot av födda och döda, och flyttnetto, dvs. nettot av inrikes och utrikes flyttar.
En trend är att det dör färre personer i Orsa idag än det gjorde längre tillbaka i tiden. På senare år har ungefär 70-100 personer boende i kommunen dött årligen, att jämföra med ibland närmare 140 personer under 1980-talet. Detta kan i mångt och mycket förklaras av framsteg inom det medicinska området. Den förväntade livslängden har ökat över tid.
Även när det gäller antalet födslar är den långsiktiga trenden negativ. Under det sena 1980-talet och det tidigt 1990-talet föddes ofta mer än 100 barn i Orsa per år, men en tydlig negativ trend inleddes i samband med finanskrisen i början på 1990-talet. Under 2000-talet har antalet födda legat på en relativt stabil nivå, även om variationen kan vara stor från år till år. 2024 föddes 54 barn, viket är fler än åren innan.
Med undantag för ett år i slutet av 1980-talet, har nettot mellan födda och döda, se de svarta linjerna i diagrammet nedan, varit negativt i Orsa under varje år sedan åtminstone slutet på 1960-talet. Hur många invånare som kommunen tappar på grund av det varierar relativt mycket mellan åren. År 2024 minskade befolkningen med 44 personer till följd av ett negativt födelsenetto.
Den andra komponenten som styr befolkningsutvecklingen är det så kallade flyttnettot. Detta kan i sin tur delas upp i två komponenter, inrikes och utrikes flyttar. I det här avsnittet är fokus först på flyttnettot, innan de två komponenterna undersöks.
Nettot mellan antalet personer som flyttar till och från Orsa varierar relativt mycket mellan åren, men har på senare år varit mestadels positivt. Framförallt flyttade många till kommunen under 2016, vilket delvis kan förklaras med att många då invandrade till Orsa. Under år 2024 flyttade dock 13 personer från kommunen (netto).
Som berördes i föregående avsnitt, flyttade många till Orsa under åren runt 2015-2016, vilket till viss del kan förklaras av att invandringen då var stor. I slutet av 1990-talet var invandringen låg eller till och med negativ under flera år (fler utvandrade än invandrade), men därefter skedde en gradvis ökning innan den stora toppen 2016. På senare år har invandringen minskat avsevärt, även om variationen har varit relativt stor mellan åren med omväxlande positivt och negativt netto. Efter att ha minskat 2023, var det utrikes flyttnettot återigen positivt år 2024 (20 personer). Detta kan potentiellt delvis förklaras med att personer födda i Ukraina sedan juni 2024 haft möjlighet att ansöka om att bli folkbokförda i Sverige (se SCB). Läs mer i den klickbara rutan “mer information om statistiken” ovan.
Att det utrikes flyttnettot varit lågt, eller negativt, på sistone beror dock sannolikt på en stramare nationell migrationspolitik. Notera dock att Skatteverket under 2023 påbörjade en avregistrering av utvandrade (se informationsrutan under avsnittet introduktion ovan), vilket kan få en viss påverkan på statistiken 2023 och 2024.
Generellt invandrar ungefär lika många kvinnor och män till Orsa, även om en övervägande andel kvinnor invandrade år 2024.
Det inrikes flyttnettot till Orsa varierar relativt mycket mellan åren, men har varit negativt under en majoritet av åren sedan slutet på 1990-talet. Efter att ha varit positivt under ett par år, minskade det inrikes flyttnettot och var negativt år 2024 (-33 personer).
För att bättre förstå vilka som flyttar till och från kommunen inrikes, delas de som flyttar härnäst upp efter ålder. Normalt är personer mest benägna att flytta till en annan ort när de är i 20-års åldern, innan flyttandet gradvis avtar.
I en liten kommun som Orsa kan flyttnettot i olika åldersgrupper varierar relativt mycket mellan åren, med omväxlande positivt och negativt netto. En tydlig trend 2024 var dock att det inrikes flyttnettot var negativt bland barn och unga vuxna under 30 år, medan det var positivt för personer i åldersgrupper över 30 år.
I de yngre åldersgrupperna förändrades nettot tydligt mellan 2023 och 2024 och i åldersgruppen 20-29 år, tillsammans med de som är yngre än 20 år, var antalet utflyttare 41 fler än antalet inflyttare. Året innan var det nettot positivt.
Inom övriga åldergrupper är variationen stor mellan åren och det är svårt att hitta någon större trend, även om det under 2024 skedde en relativt stor inflyttning i gruppen som är mellan 50 och 59 år.
Om fokus enbart läggs på åldersgruppen 20-29 år, blir det tydligt att det i normala fall flyttar fler unga vuxna från än till kommunen inrikes. Historiskt varierar det inrikes flyttnettot i åldersgruppen mellan åren, vilket exempelvis kan bero på att olika årskullar av barn är olika stora. År 2024 flyttade 30 personer färre i åldersgruppen 20-29 år från än till kommunen inrikes.
I Dalarna som helhet flyttade fler i åldersgruppen ut än in under 2024, vilket även gäller de flesta av länets kommuner.
För att ytterligare förtydliga vilka som flyttar till och från Orsa inrikes, delas de i detta avsnitt upp efter sin bakgrund, inrikes eller utrikes födda.
Tydligt är att en del av de som invandrade till Orsa runt 2015-2016 flyttade därifrån till andra delar av Sverige under åren därefter. Det inrikes flyttnettot för gruppen utrikes födda har varit negativt varje år sedan 2016. Bland de som är födda i Sverige är bilden annorlunda. Under slutet av 00-talet och början av 2010-talet flyttade många inrikes födda från Orsa till andra delar av Sverige, men den trenden vände 2016. Därefter var det inrikes flyttnettot positivt för gruppen varje år fram till 2024, när flyttnettot för inrikes födda var noll (lika många inrikes födda personer flyttade till som från Orsa under 2024).
I nästa avsnitt är fokus istället på framtiden. Hur kommer Orsas folkmängd att utvecklas fram till 2033?
För en djupare förståelse runt hur SCB gör befolkningsprognoser, se motsvarande avsnitt i rapporten för hela Dalarnas län. Det viktigaste att ha i åtanke är att ingen hänsyn tas i prognoserna till planerat bostadsbyggande, företagsetableringar eller andra framtida mål och förutsättningar som kommunerna har i sina planer.
I diagrammet nedan visas befolkningsutvecklingen i Orsa fram till 2033 uppdelat på åldersgrupper, enligt SCB:s prognos från juni 2024 (se SCB, 2024), vilket är den senaste som myndigheten publicerat offentligt på kommunal nivå. Notera att diagrammet kan skilja sig åt jämfört med motsvarande diagram i förra årets rapport. Detta eftersom befolkningen 2033 enligt SCBs prognos jämförs med den faktiska befolkningen vid slutet av 2024 i diagrammet nedan. I förra årets rapport jämfördes prognosen för 2033 med den faktiska befolkningen vid slutet av 2023.
Orsas befolkning prognostiseras att minska med ungefär 80 personer till 2033, jämfört med 2024. I SCB:s föregående prognos, som släpptes 2022, prognostiserades en minskning på strax över 140 personer fram till 2033, jämfört med 2021 (se SCB, 2022).
Den största minskningen sker i den åldersgrupp som brukar benämnas arbetsför ålder, 20-64 år, som prognostiseras minska med närmare 130 personer.
I åldergruppen 80+ förväntas befolkning att öka med ungefär 150 personer fram till 2033. Detta hänger sannolikt samman med att den förväntade livslängden fortsätter öka och att den stora gruppen “baby-boomers” börjar komma upp i 80-års åldern.
Även i åldersgruppen 0-19 år sker en relativt stor minskning av befolkningen, ca 90 personer.