Befolkningsutvecklingen i Ludvika
- en kort analys

Rapporten är skapad av Samhällsanalys, Region Dalarna
Senast uppdaterad: 2024-10-17

Sammanfattning

Syftet med den här korta analysen är att undersöka Ludvikas befolkningsutveckling. Ett antal viktiga slutsatser sammanfattas här:

För första gången sedan 2017 ökade Ludvikas folkmängd år 2023.
Det föddes färre barn i Ludvika 2023, jämfört med åren innan. Detta är i linje med en större trend i samhället, då barnafödandet per kvinna i Sverige 2023 var det lägsta som har uppmätts.
Trots en stramare nationell migrationspolitik, ökade invandringen till Ludvika under 2023, vilket sannolikt har att göra med en relativt stor arbetskraftsinvandring kopplad till Hitachi.
Det inrikes flyttnettot till Ludvika var negativt under 2023, men har förbättrats tydligt jämfört med åren innan.

För mer info om statistiken, klicka på rutan nedan:

Mer information om statistiken

I folkmängden som SCB publicerar ingår personer som är folkbokförda i landet. För att den som flyttar till Sverige ska bli folkbokförd ska personen ha för avsikt och rätt att stanna i Sverige i minst ett år. För personer som inte är medborgare i ett EU-land innebär det att det krävs ett uppehållstillstånd som gäller minst 12 månader för att bli folkbokförd. Till följd av Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari 2022 har Europeiska unionen (EU) beslutat att aktivera massflyktsdirektivet, vilket innebär att personer från Ukraina utan individuell prövning ska erbjudas tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd inom EU. Personer som får uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet ska i regel inte bli folkbokförda och ingå i den officiella befolkningsstatistiken. Läs mer här.

Under 2023 inledde Skatteverket ett arbete med att granska registret över folkbokförda. Det förde med sig att SCB avregistrerade flera tusen folkbokförda personer som visade sig inte längre bo i Sverige. I folkbokföringen har dessa registrerats som utvandrade till okänt utvandringsland. Läs mer här.

All data som används i rapporten är offentlig och finns under kategorin befolkning i SCB:s Statistikdatabas. Där finns även data för exempelvis befolkningsutvecklingen under 2024 på månadsbasis, något som inte behandlas i denna rapport.

1 Hur har befolkningen förändrats?

I likhet med flera bruksorter i de södra delarna av Dalarna har befolkningen i Ludvika minskat på lång sikt, från ca 33 900 invånare år 1968 till ungefär 26 400 invånare år 2023.

Befolkningen minskar under en majoritet av åren, vilket syns tydligt i diagrammet nedan. Ett stort undantag var några år på mitten av 2010-talet, när Ludvikas befolkning ökade med över 1000 personer, vilket kan förklaras med att invandringen då var stor. Därefter minskade befolkningen under några år, vilket sannolikt till stor del kan förklaras med att personer som invandrade till Ludvika lämnade för andra delar av Sverige. Under 2023 ökade befolkningen för första gången sedan 2017, med 49 personer. Detta hänger troligtvis samman med att Dalarnas största privata arbetsgivare, Hitachi, med stor verksamhet i kommunen expanderar kraftigt.

I fortsättningen av denna korta analys delas befolkningsutveckling upp i dess komponenter, födelsenetto, dvs. nettot av födda och döda, och flyttnetto, dvs. nettot av inrikes och utrikes flyttar.

2 Födelsenetto

En trend är att det dör färre personer i Ludvika idag än det gjorde längre tillbaka i tiden. På senare år har runt 300-350 personer dött årligen i kommunen, att jämföra med ofta över 400 personer per år fram till i början av 1990-talet. Denna utveckling härrör sannolikt till utveckling inom det medicinska området. Befolkningens medelålder ökar över tid och har gjort så länge.

Även när det gäller antalet födslar är trenden negativ. Under tidigt 1990-tal föddes över 350 barn i Ludvika per år, men en tydlig negativ trend inleddes i samband med finanskrisen i början på 1990-talet. Under 2010-talet ökade födslarna igen, något som sannolikt har att göra med att Ludvikas befolkning då ökade till följd av högre invandring. År 2023 föddes 223 barn, vilket är den lägsta siffran sedan 2006.

Med undantag för 2017 och 2019, har nettot mellan födda och döda, se de svarta linjerna i diagrammet nedan, varit negativt i Ludvika under varje år sedan början av 1970-talet. Hur många invånare som kommunen tappar på grund av det varierar relativt mycket mellan åren. År 2023 minskade befolkningen med 93 personer till följd av ett negativt födelsenetto.

3 Flyttnetto

Den andra komponenten som styr befolkningsutvecklingen är det så kallade flyttnettot. Detta kan i sin tur delas upp i två komponenter, inrikes och utrikes flyttar. I det här avsnittet är fokus först på flyttnettot, innan de två komponenterna undersöks.

Nettot mellan antalet personer som flyttar till och från Ludvika varierar relativt mycket mellan åren, men har i perioder varit positivt. Framförallt flyttade många till kommunen mellan 2014 och 2016, men även under andra hälften av 00-talet var det en relativt stor inflyttning. Efter några år med negativt flyttnetto var det återigen positivt under 2023, då 142 personer flyttade till kommunen netto.

3.1 Utrikes flyttnetto

Som berördes i föregående avsnitt flyttade många till Ludvika mellan framförallt 2014 och 2016, vilket till stor del kan förklaras av att invandringen då var stor. I slutet av 1990-talet var invandringen ofta väldigt låg och till och med negativ under något år (fler utvandrade än invandrade), men därefter skedde en gradvis ökning innan den stora toppen 2016. Därefter minskade invandringen tydligt. Trots en stramare nationell migrationspolitik, ökade dock invandringen till Ludvika under 2023, då det utrikes flyttnettot var 196 personer, det högsta nettot sedan 2019. En förklaring till detta är sannolikt att Hitachi rekryterar personer internationellt till sin verksamhet i kommunen. Notera även att Skatteverket inlett ett arbete med att avregistrera utvandrade under 2023, vilket påverkar utvandringen (se informationsrutan under avsnittet introduktion ovan).

Generellt invandrar ungefär lika många kvinnor och män till Ludvika.

3.2 Inrikes flyttnetto

Utvecklingen för det inrikes flyttnettot är i mångt och mycket det omvända mot det utrikes, under en majoritet av åren sedan slutet på 1990-talet flyttade fler personer från Ludvika till andra delar av Sverige än de som flyttade till Ludvika. Från 2016 och några år framåt var utflyttningen extra stor från Ludvika, då personer som invandrat till kommunen valde att flytta till andra delar av Sverige av olika anledningar. År 2023 flyttade 54 personer netto från kommunen inrikes, vilket är klart färre än åren innan. Noterbart är även att de som flyttade (netto) mestadels var kvinnor. Även i detta fall är det troligt att Hitachis expansion har haft en positiv påverkan på flyttnettot.

För att bättre förstå vilka som flyttar till och från kommunen inrikes, delas de som flyttar härnäst upp efter ålder. Normalt är personer mest benägna att flytta till en annan ort när de är i 20-års åldern, innan flyttandet gradvis avtar.

3.2.1 Uppdelat på ålder

Ett mönster är att de personer under 30 år som flyttar från Ludvika är fler än de personer under 30 år som flyttar dit, dvs. kommunen förlorar invånare i den åldersgruppen på grund av inrikes flyttar.

Bland de åldersgrupper som redovisas i diagrammet nedan skedde den största utflyttningen år 2023 i gruppen som är under 20 år. I denna grupp, tillsammans med de som är 20-29 år, var antalet uflyttare 46 fler än antalet inflyttare. Det har dock skett en tydlig förbättring på senare år, då utflyttningen bland unga minskat (netto).

Den största inflyttningen, netto, skedde i åldersgruppen 60+ år, i vilken det flyttade 13 personer fler till än från kommunen inrikes år 2023. Detta var klart fler än året innan..

Om fokus enbart läggs på åldersgruppen 20-29 år, blir det tydligt att det har skett en gradvis förbättring på senare år. Under framförallt några år från 2016 och framåt flyttade många unga från kommunen, men de senaste två åren har relativt få unga flyttat. År 2023 flyttade 18 personer fler i åldersgruppen 20-29 år från än till kommunen inrikes, vilket är den lägsta utflyttningen (netto) sedan 2012.

3.2.2 Uppdelat på bakgrund

För att ytterligare förtydliga vilka som flyttar till och från Ludvika inrikes, delas de i detta avsnitt upp efter sin bakgrund, inrikes eller utrikes födda.

Tydligt är att många av de som invandrade till Ludvika under några år i mitten på 2010-talet flyttade därifrån under åren därefter. Även bland inrikes födda har utflyttningen inrikes varit stor (netto) historiskt, men för såväl inrikes som utrikes födda minskade nettot betydligt under år 2023.

I nästa avsnitt är fokus istället på framtiden. Hur kommer Ludvikas folkmängd att utvecklas fram till 2033?

4 Vad händer i framtiden?

För en djupare förståelse runt hur SCB gör befolkningsprognoser, se motsvarande avsnitt i rapporten för hela Dalarnas län. Det viktigaste att ha i åtanke är att ingen hänsyn tas i prognoserna till planerat bostadsbyggande, företagsetableringar eller andra framtida mål och förutsättningar som kommunerna har i sina planer. I Ludvikas fall blir det särskilt viktigt att ha i åtanke att Hitachi planer på att rekrytera något tusental personer de närmaste åren inte finns med i prognosen nedan.

I diagrammet visas befolkningsutvecklingen i Ludvika fram till 2033 enligt SCB:s senaste prognos, uppdelat på åldersgrupper. Ett par tydliga trender kan utläsas i diagrammet:

Ludvikas befolkning prognostiseras att minska med ungefär 1 400 personer fram till 2033, vilket är fler än vid föregående prognos. I den prognosen, som släpptes 2022, prognostiserades en minskning på ungefär 540 personer fram till 2033, jämfört med 2021 (se SCB).
Den största minskningen sker i vad som brukar benämnas arbetsför ålder, 20-64 år, som prognostiseras minska med ungefär 940 personer.
I åldergruppen 80+ förväntas befolkning att öka med ungefär 540 personer fram till 2033. Detta hänger sannolikt samman med att den förväntade livslängden fortsätter öka och att den stora gruppen “baby-boomers” börjar komma upp i 80-års åldern.
Även i åldersgruppen 0-19 år sker en relativt stor minskning av befolkningen, ungefär 750 personer.