Befolkningsutvecklingen i Ludvika
- en kort analys

Rapporten är skapad av Samhällsanalys, Region Dalarna
Senast uppdaterad: 2025-03-25

Sammanfattning

Syftet med den här korta analysen är att undersöka Ludvikas befolkningsutveckling. Ett antal viktiga slutsatser sammanfattas här:

Ludvika var den kommun i Dalarna vars folkmängd ökade mest år 2024 (+ 232 personer).
Det föddes fler barn i Ludvika 2024 jämfört med året innan, men antalet födslar var fortfarande det näst lägsta sedan 2008.
Trots en stramare nationell migrationspolitik, ökade invandringen till Ludvika under 2024, vilket dels kan förklaras med att personer födda i Ukraina sedan juni 2024 haft möjlighet att ansöka om att bli folkbokförda i Sverige, men sannolikt även med att Hitachi rekryterar personer internationellt till sin verksamhet i kommunen.
Det inrikes flyttnettot till Ludvika var negativt under 2024, men har blivit mindre negativt på senare år.

För mer info om statistiken, klicka på rutan nedan:

Mer information om statistiken

I folkmängden som SCB publicerar ingår personer som är folkbokförda i landet. För att den som flyttar till Sverige ska bli folkbokförd ska personen ha för avsikt och rätt att stanna i Sverige i minst ett år. För personer som inte är medborgare i ett EU-land innebär det att det krävs ett uppehållstillstånd som gäller minst 12 månader för att bli folkbokförd. Till följd av Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari 2022 har Europeiska unionen (EU) beslutat att aktivera massflyktsdirektivet, vilket innebär att personer från Ukraina utan individuell prövning ska erbjudas tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd inom EU. Personer som får uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet ska i regel inte bli folkbokförda och ingå i den officiella befolkningsstatistiken. Läs mer här. Sedan juni 2024 har dock personer födda i Ukraina haft möjlighet att ansöka om att bli folkbokförda i Sverige (SCB).

Under 2023 inledde Skatteverket ett arbete med att granska registret över folkbokförda. Det förde med sig att SCB avregistrerade flera tusen folkbokförda personer som visade sig inte längre bo i Sverige. I folkbokföringen har dessa registrerats som utvandrade till okänt utvandringsland. Detta arbete fortsatte under 2024. Läs mer här.

All data som används i rapporten är offentlig och finns under kategorin befolkning i SCB:s Statistikdatabas. Där finns även data för exempelvis befolkningsutvecklingen under 2025 på månadsbasis som publiceras löpande, något som inte behandlas i denna rapport.

1 Hur har befolkningen förändrats?

I likhet med flera bruksorter i de södra delarna av Dalarna har befolkningen i Ludvika minskat på lång sikt, från ca 33 900 invånare år 1968 till ungefär 26 600 invånare år 2024.

Historiskt har folkmängden minskar under en majoritet av åren, vilket syns tydligt i diagrammet nedan. Ett stort undantag var några år på mitten av 2010-talet, när Ludvikas befolkning ökade med över 1000 personer, vilket kan förklaras med att invandringen då var stor. Därefter minskade befolkningen under några år, vilket sannolikt till stor del kan förklaras med att personer som invandrade till Ludvika lämnade för andra delar av Sverige. Under 2023 ökade befolkningen för första gången sedan 2017, med 49 personer, en utveckling som förstärkts under 2024 då folkmängden ökade med 232 personer. Detta hänger sannolikt samman med att Dalarnas största privata arbetsgivare, Hitachi, med stor verksamhet i kommunen expanderar kraftigt.

I fortsättningen av denna korta analys delas befolkningsutveckling upp i dess komponenter, födelsenetto, dvs. nettot av födda och döda, och flyttnetto, dvs. nettot av inrikes och utrikes flyttar.

2 Födelsenetto

En trend är att det dör färre personer i Ludvika idag än det gjorde längre tillbaka i tiden. På senare år har runt 300-350 personer dött årligen i kommunen, att jämföra med ofta över 400 personer per år fram till i början av 1990-talet. Denna utveckling härrör sannolikt till utveckling inom det medicinska området. Befolkningens medelålder ökar över tid och har gjort så länge.

Även när det gäller antalet födslar är trenden negativ. Under tidigt 1990-tal föddes över 350 barn i Ludvika per år, men en tydlig negativ trend inleddes i samband med finanskrisen i början på 1990-talet. Under 2010-talet ökade födslarna igen, något som sannolikt har att göra med att Ludvikas befolkning då ökade till följd av högre invandring. År 2024 föddes 239 barn, vilket var fler än året innan men den näst lägsta siffran sedan 2008.

Med undantag för 2017 och 2019, har nettot mellan födda och döda, se de svarta linjerna i diagrammet nedan, varit negativt i Ludvika under varje år sedan början av 1970-talet. Hur många invånare som kommunen tappar på grund av det varierar relativt mycket mellan åren. År 2024 minskade befolkningen med 64 personer till följd av ett negativt födelsenetto.

3 Flyttnetto

Den andra komponenten som styr befolkningsutvecklingen är det så kallade flyttnettot. Detta kan i sin tur delas upp i två komponenter, inrikes och utrikes flyttar. I det här avsnittet är fokus först på flyttnettot, innan de två komponenterna undersöks.

Nettot mellan antalet personer som flyttar till och från Ludvika varierar relativt mycket mellan åren, men har i perioder varit positivt. Framförallt flyttade många till kommunen mellan 2014 och 2016, men även under andra hälften av 00-talet var det en relativt stor inflyttning. Efter några år med negativt flyttnetto, har det återigen varit positivt på senare år. Under 2024 flyttade 298 personer till kommunen netto, vilket var klart fler än året innan.

3.1 Utrikes flyttnetto

Som berördes i föregående avsnitt flyttade många till Ludvika mellan framförallt 2014 och 2016, vilket till stor del kan förklaras av att invandringen då var stor. I slutet av 1990-talet var invandringen ofta väldigt låg och till och med negativ under något år (fler utvandrade än invandrade), men därefter skedde en gradvis ökning innan den stora toppen 2016. Därefter minskade invandringen tydligt. Trots en stramare nationell migrationspolitik, har dock invandringen till Ludvika ökat under såväl 2023 som 2024. Under 2024 var det utrikes flyttnettot 324 personer, det högsta nettot sedan 2017. Att nettot ökade jämfört med åren innan kan delvis förklaras med att personer födda i Ukraina sedan juni 2024 haft möjlighet att ansöka om att bli folkbokförda i Sverige, vilket medförde att antalet personer födda i Ukraina ökade med närmare 60 personer i Ludvika under 2024 (se SCB). Läs mer i den klickbara rutan “mer information om statistiken” ovan. En viktig förklaring är dock sannolikt också att Hitachi rekryterar personer internationellt till sin verksamhet i kommunen.

Värt att notera är även att de avregistreringar av utvandrade som Skattemyndigheten påbörjade under 2023 (se informationsrutan under avsnittet introduktion ovan) får en påverkan på utvandringen under såväl 2023 som 2024.

Generellt invandrar ungefär lika många kvinnor och män till Ludvika.

3.2 Inrikes flyttnetto

Utvecklingen för det inrikes flyttnettot är i mångt och mycket det omvända mot det utrikes, under en majoritet av åren sedan slutet på 1990-talet flyttade fler personer från Ludvika till andra delar av Sverige än de som flyttade till Ludvika. Från 2016 och några år framåt var utflyttningen extra stor från Ludvika, då personer som invandrat till kommunen valde att flytta till andra delar av Sverige av olika anledningar. År 2024 flyttade 26 personer netto från kommunen inrikes, vilket är klart färre än åren innan. Även i detta fall är det troligt att Hitachis expansion har haft en positiv påverkan på flyttnettot.

För att bättre förstå vilka som flyttar till och från kommunen inrikes, delas de som flyttar härnäst upp efter ålder. Normalt är personer mest benägna att flytta till en annan ort när de är i 20-års åldern, innan flyttandet gradvis avtar.

3.2.1 Uppdelat på ålder

Ett mönster är att de personer under 30 år som flyttar från Ludvika är fler än de personer under 30 år som flyttar dit, dvs. kommunen förlorar invånare i den åldersgruppen på grund av inrikes flyttar.

Bland de åldersgrupper som redovisas i diagrammet nedan skedde den största utflyttningen år 2024 i gruppen som är under 20 år. I denna grupp, tillsammans med de som är 20-29 år, var antalet utflyttare 60 fler än antalet inflyttare. Detta var en ökning jämfört med året innan.

Den största inflyttningen, netto, skedde i åldersgruppen 30-39 år, i vilken det flyttade 39 personer fler till än från kommunen inrikes år 2024. Detta var en tydlig förändring jämfört med föregående år, när nettot i åldersgruppen var negativt.

Om fokus enbart läggs på åldersgruppen 20-29 år, blir det tydligt att det har skett en gradvis förbättring på senare år. Under framförallt några år från 2016 och framåt flyttade många unga från kommunen, men de senaste tre åren har relativt få unga flyttat. År 2024 flyttade 15 personer fler i åldersgruppen 20-29 år från än till kommunen inrikes, vilket är den lägsta utflyttningen (netto) sedan 2012.

3.2.2 Uppdelat på bakgrund

För att ytterligare förtydliga vilka som flyttar till och från Ludvika inrikes, delas de i detta avsnitt upp efter sin bakgrund, inrikes eller utrikes födda.

Tydligt är att många av de som invandrade till Ludvika under några år i mitten på 2010-talet flyttade därifrån under åren därefter. På senare år har dock det inrikes flyttnettot i gruppen blivit tydligt mer positivt och år 2024 flyttade fler utrikes födda personer till än från Ludvika inrikes. Även bland inrikes födda har utflyttningen inrikes varit stor (netto) historiskt, men minskat på senare år.

I nästa avsnitt är fokus istället på framtiden. Hur kommer Ludvikas folkmängd att utvecklas fram till 2033?

4 Vad händer i framtiden?

För en djupare förståelse runt hur SCB gör befolkningsprognoser, se motsvarande avsnitt i rapporten för hela Dalarnas län. Det viktigaste att ha i åtanke är att ingen hänsyn tas i prognoserna till planerat bostadsbyggande, företagsetableringar eller andra framtida mål och förutsättningar som kommunerna har i sina planer. I Ludvikas fall blir det särskilt viktigt att ha i åtanke att Hitachi planer på att rekrytera något tusental personer de närmaste åren inte finns med i prognosen nedan. Ludvika var exempelvis den kommun i Dalarna som hade störst ökning av folkmängden år 2024.

I diagrammet nedan visas befolkningsutvecklingen i Ludvika fram till 2033 uppdelat på åldersgrupper, enligt SCB:s prognos från juni 2024 (se SCB, 2024), vilket är den senaste som myndigheten publicerat offentligt på kommunal nivå. Notera att diagrammet kan skilja sig åt jämfört med motsvarande diagram i förra årets rapport. Detta eftersom befolkningen 2033 enligt SCBs prognos jämförs med den faktiska befolkningen vid slutet av 2024 i diagrammet nedan. I förra årets rapport jämfördes prognosen för 2033 med den faktiska befolkningen vid slutet av 2023.

Ludvikas befolkning prognostiseras att minska med ungefär 1 600 personer till 2033, jämfört med 2024. I SCB:s föregående prognos, som släpptes 2022, prognostiserades en minskning på ungefär 540 personer fram till 2033, jämfört med 2021 (se SCB, 2022).
Den största minskningen sker i vad som brukar benämnas arbetsför ålder, 20-64 år, som prognostiseras minska med knappt 1 100 personer.
I åldergruppen 80+ förväntas befolkning att öka med knappt 450 personer fram till 2033. Detta hänger sannolikt samman med att den förväntade livslängden fortsätter öka och att den stora gruppen “baby-boomers” börjar komma upp i 80-års åldern.
Även i åldersgruppen 0-19 år sker en relativt stor minskning av befolkningen, ungefär 800 personer.