Befolkningsutvecklingen i Leksand
- en kort analys

Rapporten är skapad av Samhällsanalys, Region Dalarna
Senast uppdaterad: 2024-10-17

Sammanfattning

Syftet med den här korta analysen är att undersöka Leksands befolkningsutveckling. Ett antal viktiga slutsatser sammanfattas här:

Den tydliga nedgången i Leksands folkmängd år 2023 beror på att såväl det utrikes som inrikes flyttnettot minskade tydligt jämfört med åren innan, samtidigt som födelsenettot var negativt.
Det föddes fler barn i Leksand 2023, jämfört med åren innan. På den punkten skiljer sig kommunen från riket i stort, då barnafödandet per kvinna i Sverige 2023 var det lägsta som har uppmätts. Samtidigt ökade dock antalet avlidna i kommunen.
En stramare nationell migrationspolitik gör att färre invandrar till Sverige än tidigare, vilket även påverkar inflyttningen till Leksand.
Många i åldergruppen 20-29 år flyttade från Leksand till andra delar av Sverige under 2023.

För mer info om statistiken, klicka på rutan nedan:

Mer information om statistiken

I folkmängden som SCB publicerar ingår personer som är folkbokförda i landet. För att den som flyttar till Sverige ska bli folkbokförd ska personen ha för avsikt och rätt att stanna i Sverige i minst ett år. För personer som inte är medborgare i ett EU-land innebär det att det krävs ett uppehållstillstånd som gäller minst 12 månader för att bli folkbokförd. Till följd av Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari 2022 har Europeiska unionen (EU) beslutat att aktivera massflyktsdirektivet, vilket innebär att personer från Ukraina utan individuell prövning ska erbjudas tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd inom EU. Personer som får uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet ska i regel inte bli folkbokförda och ingå i den officiella befolkningsstatistiken. Läs mer här.

Under 2023 inledde Skatteverket ett arbete med att granska registret över folkbokförda. Det förde med sig att SCB avregistrerade flera tusen folkbokförda personer som visade sig inte längre bo i Sverige. I folkbokföringen har dessa registrerats som utvandrade till okänt utvandringsland. Läs mer här.

All data som används i rapporten är offentlig och finns under kategorin befolkning i SCB:s Statistikdatabas. Där finns även data för exempelvis befolkningsutvecklingen under 2024 på månadsbasis, något som inte behandlas i denna rapport.

1 Hur har befolkningen förändrats?

I Leksand har folkmängden ökat sedan slutet på 1960-talet, från ca 12 600 invånare år 1968 till ungefär 16 000 invånare år 2023. Den största ökningen skedde under 1970- och 1980-talen, då befolkningen ökade mer eller mindre varje år. Därefter skedde en minskning efter finanskrisen på 1990-talet, innan befolkningstillväxten återigen tog fart i mitten på 2010-talet. Under 2023 minskade befolkningen med 70 personer, vilket är den största minskningen sedan 2012.

I fortsättningen av denna korta analys delas befolkningsutveckling upp i dess komponenter, födelsenetto, dvs. nettot av födda och döda, och flyttnetto, dvs. nettot av inrikes och utrikes flyttar.

2 Födelsenetto

Under 2023 avled 199 personer i Leksand, vilket är den högsta siffran sedan 2012. På längre sikt är dock trenden att allt färre dör i kommunen. På senare år har ofta mellan 160 och 180 personer dött årligen, att jämföra med ofta en bit över 200 personer per år under exempelvis 1970- och 1980-talen. Denna utveckling härrör sannolikt till utveckling inom det medicinska området. Befolkningens medelålder ökar över tid och har gjort så länge.

När det gäller antalet födslar är trenden negativ om man jämför med framförallt det tidiga 1990-talet, men under 2000-talet har antalet födda legat på en relativt stabil nivå. Under slutet av 1980-talet föddes vissa år över 200 barn i Leksand, att jämföra med 125 barn år 2023.

Nettot mellan födda och döda, se de svarta linjerna i diagrammet nedan, har varit negativt och relativt stabilt på senare år. År 2023 minskade befolkningen med 74 personer till följd av ett negativt födelsenetto, vilket är det lägsta nettot sedan 2012. Värt att notera är även att födelsenettot enbart vid ett tillfälle sedan slutet av 1960-talet har varit positivt i Leksand, en indikation på att kommunen har en relativt hög medelålder.

3 Flyttnetto

Den andra komponenten som styr befolkningsutvecklingen är det så kallade flyttnettot. Detta kan i sin tur delas upp i två komponenter, inrikes och utrikes flyttar. I det här avsnittet är fokus först på flyttnettot, innan de två komponenterna undersöks.

Nettot mellan antalet personer som flyttar till och från Leksand varierar relativt mycket mellan åren, men har varit positivt under stora delar av 2010-talet. Många flyttade till kommunen mellan framförallt 2013 och 2017, men även under 2021 och 2022 var inflyttningen stor (netto). Under år 2023 var dock flyttnettot negativt (-2 personer).

3.1 Utrikes flyttnetto

Som berördes i föregående avsnitt, flyttade många till Leksand under ett par år från mitten på 2010-talet, vilket till stor del kan förklaras av att invandringen då var stor. I slutet av 1990-talet var invandringen ofta väldigt låg och till och med negativ under vissa år (fler utvandrade än invandrade), men därefter skedde en gradvis ökning innan den stora toppen 2016. Därefter minskade invandringen tydligt, men låg på förhållandevis höga nivåer fram till 2022. Under 2023 var det utrikes flyttnettot 4 personer, det lägsta nettot sedan slutet på 1990-talet. En mindre del av detta kan förklaras av den avregistrering av utvandrade som Skattemyndigheten påbörjade under 2023 (se informationsrutan under avsnittet introduktion ovan), men den viktigaste anledningen är sannolikt en stramare nationell migrationspolitik.

Generellt invandrar ungefär lika många kvinnor och män till Leksand.

3.2 Inrikes flyttnetto

Det inrikes flyttnettot varierar relativt mycket mellan åren i Leksand, med omväxlande perioder av positivt och negativt flyttnetto. Från 2017 och framåt har dock nettot varit positivt under de flesta åren med en topp 2021, då befolkningen ökade med mer än 200 personer till följd av inrikes flyttar. Detta kan möjligtvis vara en effekt kopplad till Corona-pandemin, då nettot var avsevärt mycket lägre 2020 (människor fördröjde eventuellt sina flyttar). År 2023 flyttade 6 personer netto från kommunen inrikes.

För att bättre förstå vilka som flyttar till och från kommunen inrikes, delas de som flyttar härnäst upp efter ålder. Normalt är personer mest benägna att flytta till en annan ort när de är i 20-års åldern, innan flyttandet gradvis avtar.

3.2.1 Uppdelat på ålder

I Leksand är det framförallt personer i åldersgruppen 20-29 år som flyttar från kommunen till andra delar av Sverige, medan det omvända gäller för de andra åldersgrupperna i diagrammet nedan. Med undantag för personer mellan 30 och 39 år, var dock det inrikes flyttnettot lägre i alla åldersgrupper under 2023 jämfört med åren innan.

Om fokus enbart läggs på åldersgruppen 20-29 år, blir det tydligt att det sedan slutet av 1990-talet alltid flyttat fler unga vuxna från än till kommunen inrikes. Historiskt varierar det inrikes flyttnettot i åldersgruppen mellan åren, vilket exempelvis kan bero på att olika årskullar av barn är olika stora. Under 2023 flyttade 65 personer netto från kommunen inrikes, vilket är fler än året innan.

Även i Dalarna som helhet flyttade fler i åldersgruppen ut än in under 2023.

3.2.2 Uppdelat på bakgrund

För att ytterligare förtydliga vilka som flyttar till och från Leksand inrikes, delas de i detta avsnitt upp efter sin bakgrund, inrikes eller utrikes födda.

En del av de personer som invandrade till Leksand under framförallt 2016 verkar ha flyttat därifrån sedan dess, då det inrikes flyttnettot i gruppen utrikes födda har varit negativt under varje år sedan 2019. Bland inrikes födda är variationen mellan åren relativt stor, men tydligt är att förhållandevis många inrikes födda har flyttat till kommunen på senare år (netto). Framförallt skedde en stor inflyttning under åren efter Corona-pandemin (2020/2021). År 2023 flyttade 6 inrikes födda personer till kommunen (netto), vilket är klart färre än åren innan.

I nästa avsnitt är fokus istället på framtiden. Hur kommer Leksands folkmängd att utvecklas fram till 2033?

4 Vad händer i framtiden?

För en djupare förståelse runt hur SCB gör befolkningsprognoser, se motsvarande avsnitt i rapporten för hela Dalarnas län. Det viktigaste att ha i åtanke är att ingen hänsyn tas i prognoserna till planerat bostadsbyggande, företagsetableringar eller andra framtida mål och förutsättningar som kommunerna har i sina planer.

I diagrammet nedan visas befolkningsutvecklingen i Leksand fram till 2033 enligt SCB:s senaste prognos (juni 2024), uppdelat på åldersgrupper. Ett par tydliga trender kan utläsas i diagrammet:

Leksands befolkning prognostiseras att öka fram till 2033, med ungefär 200 personer. Detta är en något lägre ökning jämfört med föregående prognos. I den prognosen, som släpptes 2022, prognostiserades en ökning på runt 360 personer fram till 2033, jämfört med 2021 (se SCB).
Den största minskningen sker i åldersgruppen 20-64 år, som prognostiseras minska med ungefär 180 personer.
I åldergruppen 80+ förväntas befolkning istället att öka med ungefär 710 personer fram till 2033. Detta hänger sannolikt samman med att den förväntade livslängden fortsätter öka och att den stora gruppen “baby-boomers” börjar komma upp i 80-års åldern.