Befolkningsutvecklingen i Gagnef
- en kort analys

Rapporten är skapad av Samhällsanalys, Region Dalarna
Senast uppdaterad: 2024-10-17

Sammanfattning

Syftet med den här korta analysen är att undersöka Gagnefs befolkningsutveckling. Ett antal viktiga slutsatser sammanfattas här:

Den tydliga nedgången i Gagnefs folkmängd år 2023 beror på att såväl det inrikes som det utrikes flyttnettot har varit negativt.
Det föddes fler barn i Gagnef 2023, jämfört med åren innan. På den punkten skiljer sig kommunen från riket i stort, då barnafödandet per kvinna i Sverige 2023 var det lägsta som har uppmätts.
En stramare nationell migrationspolitik gör att färre invandrar till Sverige än tidigare, vilket även påverkar inflyttningen till Gagnef.
Många i åldergruppen 20-29 år flyttade från Gagnef till andra delar av Sverige under 2023.

För mer info om statistiken, klicka på rutan nedan:

Mer information om statistiken

I folkmängden som SCB publicerar ingår personer som är folkbokförda i landet. För att den som flyttar till Sverige ska bli folkbokförd ska personen ha för avsikt och rätt att stanna i Sverige i minst ett år. För personer som inte är medborgare i ett EU-land innebär det att det krävs ett uppehållstillstånd som gäller minst 12 månader för att bli folkbokförd. Till följd av Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari 2022 har Europeiska unionen (EU) beslutat att aktivera massflyktsdirektivet, vilket innebär att personer från Ukraina utan individuell prövning ska erbjudas tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd inom EU. Personer som får uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet ska i regel inte bli folkbokförda och ingå i den officiella befolkningsstatistiken. Läs mer här.

Under 2023 inledde Skatteverket ett arbete med att granska registret över folkbokförda. Det förde med sig att SCB avregistrerade flera tusen folkbokförda personer som visade sig inte längre bo i Sverige. I folkbokföringen har dessa registrerats som utvandrade till okänt utvandringsland. Läs mer här.

All data som används i rapporten är offentlig och finns under kategorin befolkning i SCB:s Statistikdatabas. Där finns även data för exempelvis befolkningsutvecklingen under 2024 på månadsbasis, något som inte behandlas i denna rapport.

1 Hur har befolkningen förändrats?

I Gagnef har folkmängden ökat sedan slutet på 1960-talet, från ca 8 100 invånare år 1968 till ungefär 10 400 invånare år 2023. Den största ökningen skedde under 1970- och 1980-talen, då befolkningen ökade mer eller mindre varje år. Därefter skedde en minskning efter finanskrisen på 1990-talet, innan befolkningstillväxten återigen tog fart i mitten på 2010-talet. Under 2023 minskade befolkningen med 69 personer, vilket är den största minskningen sedan 2000.

En viktig orsak till Gagnef positiva befolkningstillväxt är troligtvis närheten till större städer som Borlänge och Falun. Arbetsmarknaden för personer boende i Gagnef blir därför större än vad den annars skulle vara, vilket gör kommunen mer attraktiv att bo i.

I fortsättningen av denna korta analys delas befolkningsutveckling upp i dess komponenter, födelsenetto, dvs. nettot av födda och döda, och flyttnetto, dvs. nettot av inrikes och utrikes flyttar.

2 Födelsenetto

Med undantag för Corona-pandemin (2020) är en trend att det dör något färre personer i Gagnef idag än det gjorde längre tillbaka i tiden. På senare år har ofta under 100 personer dött årligen i kommunen, att jämföra med en bit över 100 per år under exempelvis 1970-talet. Denna utveckling härrör sannolikt till utveckling inom det medicinska området. Befolkningens medelålder ökar över tid och har gjort så länge.

När det gäller antalet födslar skiljer sig Gagnef från de flesta andra kommuner i Dalarna, då utvecklingen sedan slutet av 1960-talet har varit positiv. Visserligen föds det färre barn idag än det gjorde under slutet på 1980-talet, men utvecklingen under 2000-talet har varit stabil. Gagnef är dessutom den kommun i Dalarna som under 2023 hade högst fruktsamhet (se rapporten för hela länet). Under år 2023 föddes 114 barn i kommunen, vilket är den högsta siffran sedan 2020.

Nettot mellan födda och döda, se de svarta linjerna i diagrammet nedan, varierar relativt mycket mellan åren, men har under 2010-talet och åren därefter mestadels varit positiv. År 2023 ökade befolkningen med 19 personer till följd av ett positivt födelsenetto, vilket är det högsta nettot sedan 2014.

3 Flyttnetto

Den andra komponenten som styr befolkningsutvecklingen är det så kallade flyttnettot. Detta kan i sin tur delas upp i två komponenter, inrikes och utrikes flyttar. I det här avsnittet är fokus först på flyttnettot, innan de två komponenterna undersöks.

Nettot mellan antalet personer som flyttar till och från Gagnef, som varierar relativt mycket mellan åren, har varit positivt under stora delar av 2010-talet. Många flyttade till kommunen i mitten på 2010-talet, men även under 2020 och 2021 var inflyttningen stor (netto). År 2023 var flyttnettot dock tydligt negativt (-89 personer). Detta var det lägsta nettot sedan år 2000.

3.1 Utrikes flyttnetto

Som berördes i föregående avsnitt, flyttade många till Gagnef i mitten på 2010-talet, vilket till stor del kan förklaras av att invandringen då var stor. I slutet av 1990-talet var invandringen ofta väldigt låg och till och med negativ under vissa år (fler utvandrade än invandrade), men därefter skedde en gradvis ökning innan den stora toppen 2017. Därefter minskade invandringen tydligt, men låg, med undantag för pandemiåret 2020, på relativt höga nivåer fram till och med 2022. Under 2023 var det utrikes flyttnettot -8 personer, det lägsta nettot på mer än 20 år. Detta kan delvis förklaras av de avregistreringar av utvandrade som Skattemyndigheten genomförde under 2023 (se informationsrutan under avsnittet introduktion ovan), men en viktigare anledning är sannolikt en stramare nationell migrationspolitik.

Generellt invandrar ungefär lika många kvinnor och män till Gagnef, men variationen kan vara relativt stor mellan åren.

3.2 Inrikes flyttnetto

Det inrikes flyttnettot varierar förhållandevis mycket mellan åren i Gagnef, med omväxlande perioder av positivt och negativt flyttnetto. Under åren runt Corona-pandemin (2020-2021) var nettot tydligt positivt, då befolkningen ökade med mer än 150 personer till följd av inrikes flyttar. De senaste åren har utveckling återigen vänt och fler personer flyttar från än till kommunen inrikes. År 2023 flyttade 81 personer netto från kommunen inrikes.

För att bättre förstå vilka som flyttar till och från Gagnef inrikes, delas de som flyttar härnäst upp efter ålder. Normalt är personer mest benägna att flytta till en annan ort när de är i 20-års åldern, innan flyttandet gradvis avtar.

3.2.1 Uppdelat på ålder

Ett mönster är att det till Gagnef flyttar fler personer mellan 30 och 39 år än de i samma åldersgrupp som flyttar därifrån, dvs. kommunens invånarantal i den åldersgruppen ökar på grund av inrikes flyttar. Variationen är dock relativ stor mellan åren, med en topp 2021.

Bland de åldersgrupper som redovisas i diagrammet nedan skedde den största utflyttningen år 2023 i gruppen som är 20-29 år, vilket var en tydlig ökning jämfört med åren innan. I denna grupp, tillsammans med de som är under 20 år, var antalet uflyttare 83 fler än antalet inflyttare. Värt att notera är dock att det i åldersgruppen 0-19 år var en klart lägre utflyttning under 2023 (netto) än året innan.

Inom övriga åldergrupper är variationen stor mellan åren och det är svårt att hitta någon större trend.

Om fokus enbart läggs på åldersgruppen 20-29 år, blir det tydligt att det under de flesta år flyttar fler unga vuxna från än till kommunen inrikes. Historiskt varierar det inrikes flyttnettot i åldersgruppen mellan åren, vilket exempelvis kan bero på att olika årskullar av barn är olika stora. Under 2023 flyttade 65 personer netto från kommunen inrikes, vilket är den största utflyttningen i åldersgruppen sedan 2012.

Även i Dalarna som helhet flyttade fler i åldersgruppen ut än in under 2023.

3.2.2 Uppdelat på bakgrund

För att ytterligare förtydliga vilka som flyttar till och från Gagnef inrikes, delas de i detta avsnitt upp efter sin bakgrund, inrikes eller utrikes födda.

En del av de personer som invandrade till Gagnef under framförallt 2017, verkar ha flyttat därifrån sedan dess, då det inrikes flyttnettot i gruppen utrikes födda har varit negativt under varje år sedan 2019.

Bland inrikes födda är variationen mellan åren stor, men tydligt är att relativt många inrikes födda flyttade till kommunen i samband med Corona-pandemin (2020-2021). De senaste åren har utvecklingen dock varit det motsatta, då fler personer födda i Sverige flyttar från än till kommunen inrikes. Det inrikes flyttnettot i gruppen var -43 år 2023.

I nästa avsnitt är fokus istället på framtiden. Hur kommer Gagnefs folkmängd att utvecklas fram till 2033?

4 Vad händer i framtiden?

För en djupare förståelse runt hur SCB gör befolkningsprognoser, se motsvarande avsnitt i rapporten för hela Dalarnas län. Det viktigaste att ha i åtanke är att ingen hänsyn tas i prognoserna till planerat bostadsbyggande, företagsetableringar eller andra framtida mål och förutsättningar som kommunerna har i sina planer.

I diagrammet nedan visas befolkningsutvecklingen i Gagnef fram till 2033 enligt SCB:s senaste prognos (juni 2024), uppdelat på åldersgrupper. Ett par tydliga trender kan utläsas i diagrammet:

Gagnefs befolkning prognostiseras att minska med ungefär 50 personer fram till 2033, vilket är en förändring jämfört med föregående prognos. I den prognosen, som släpptes 2022, prognostiserades en ökning på ungefär 240 personer fram till 2033, jämfört med 2021 (se SCB) fram till 2033.
Den största minskningen sker i åldersgruppen 20-64 år, som prognostiseras minska med ungefär 210 personer.
I åldergruppen 80+ förväntas befolkning istället att öka med ungefär 370 personer fram till 2033. Detta hänger sannolikt samman med att den förväntade livslängden fortsätter öka och att den stora gruppen “baby-boomers” börjar komma upp i 80-års åldern.
Även i åldersgruppen 65-79 år prognostiseras en relativt stor minskning av befolkningen, ca 120 personer.