Befolkningsutvecklingen i Avesta
- en kort analys

Rapporten är skapad av Samhällsanalys, Region Dalarna
Senast uppdaterad: 2025-03-25

Sammanfattning

Syftet med den här korta analysen är att undersöka Avestas befolkningsutveckling. Ett antal viktiga slutsatser sammanfattas här:

Avestas folkmängd minskade under 2024, vilket beror på att säväl födelsenettot som flyttnettot var negativa.
Det föddes färre barn i Avesta 2024, jämfört med åren innan. Detta är i linje med en större trend i samhället, då barnafödandet per kvinna i Sverige 2024 var det lägsta som har uppmätts.
En allt stramare migrationspolitik gör att färre invandrar till Sverige än tidigare, vilket även påverkar inflyttningen till Avesta.
Det var framförallt personer under 30 år som flyttade från Avesta till andra delar av Sverige under 2024 (netto).

För mer info om statistiken, klicka på rutan nedan:

Mer information om statistiken

I folkmängden som SCB publicerar ingår personer som är folkbokförda i landet. För att den som flyttar till Sverige ska bli folkbokförd ska personen ha för avsikt och rätt att stanna i Sverige i minst ett år. För personer som inte är medborgare i ett EU-land innebär det att det krävs ett uppehållstillstånd som gäller minst 12 månader för att bli folkbokförd. Till följd av Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari 2022 har Europeiska unionen (EU) beslutat att aktivera massflyktsdirektivet, vilket innebär att personer från Ukraina utan individuell prövning ska erbjudas tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd inom EU. Personer som får uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet ska i regel inte bli folkbokförda och ingå i den officiella befolkningsstatistiken. Läs mer här. Sedan juni 2024 har dock personer födda i Ukraina haft möjlighet att ansöka om att bli folkbokförda i Sverige (SCB).

Under 2023 inledde Skatteverket ett arbete med att granska registret över folkbokförda. Det förde med sig att SCB avregistrerade flera tusen folkbokförda personer som visade sig inte längre bo i Sverige. I folkbokföringen har dessa registrerats som utvandrade till okänt utvandringsland. Läs mer här.

All data som används i rapporten är offentlig och finns under kategorin befolkning i SCB:s Statistikdatabas. Där finns även data för exempelvis befolkningsutvecklingen under 2025 på månadsbasis som publiceras löpande, något som inte behandlas i denna rapport.

1 Hur har befolkningen förändrats?

I likhet med flera bruksorter i de södra delarna av Dalarna har befolkningen i Avesta minskat på lång sikt, från ca 28 700 invånare år 1968 till ungefär 22 400 invånare år 2024.

Befolkningen minskar under en överväldigande majoritet av åren, vilket syns tydligt i diagrammet nedan. Det stora undantaget var i mitten på 2010-talet, när en hög invandring medförde att Avestas befolkning ökade med mer än 1100 personer. Därefter minskade befolkningen under några år, vilket till stor del kan förklaras med att personer som flyttade till Avesta i mitten på 2010-talet lämnade för andra delar av Sverige. Under 2022 ökade Avestas befolkning något (7 personer), men denna ökning följdes av en minskning 2023 (-179 personer) och ytterligare en minskning 2024 (-336 personer).

I fortsättningen av denna korta analys delas befolkningsutveckling upp i dess komponenter, födelsenetto, dvs. nettot av födda och döda, och flyttnetto, dvs. nettot av inrikes och utrikes flyttar.

2 Födelsenetto

En trend är att det dör färre personer i Avesta idag än det gjorde längre tillbaka i tiden. Under ett normalt år dör idag runt 270 personer i kommunen, att jämföra med ungefär 300 personer per år i början av 2000-talet och ibland över 350 personer per år på 1970- och 1980-talet. Detta kan delvis förklaras av att befolkningen idag är mindre, med den viktigaste förklaringen är sannolikt utveckling inom det medicinska området. Befolkningens medelålder ökar över tid och har gjort så länge.

Även när det gäller antalet födslar är trenden negativ. Under 1960- och 1970-talen föddes ofta över 300 barn i Avesta per år, något som bara har hänt vid ett tillfället (2018) sedan tidigt 1990-tal. En tydlig negativ trend inleddes i samband med finanskrisen i början på 1990-talet, men under 2010-talet ökade födslarna igen, något som sannolikt har att göra med att Avestas befolkning då ökade till följd av högre invandring. År 2024 föddes 166 barn, vilket är den lägsta siffran sedan slutet på 1990-talet. Detta är i linje med en större trend i samhället, då barnafödandet per kvinna i Sverige 2023 var det lägsta som har uppmätts.

Med undantag för 2018, har nettot mellan födda och döda, se de svarta linjerna i diagrammet nedan, varit negativt i Avesta under varje år sedan början av 1990-talet. Hur många invånare som kommunen tappar på grund av det varierar relativt mycket mellan åren. År 2024 minskade befolkningen med 89 personer till följd av ett negativt födelsenetto.

3 Flyttnetto

Den andra komponenten som styr befolkningsutvecklingen är det så kallade flyttnettot. Detta kan i sin tur delas upp i två komponenter, inrikes och utrikes flyttar. I det här avsnittet är fokus först på flyttnettot, innan de två komponenterna undersöks.

Nettot mellan antalet personer som flyttar till och från Avesta varierar relativt mycket mellan åren, men ligger normalt mellan +/- 100 personer. Undantaget var åren runt flyktingkrisen, när mer än 1600 personer netto flyttade till kommunen mellan 2014 och 2016. Efter ett positivt flyttnetto år 2022, var nettot återigen negativt under såväl 2023 (-113 personer) som 2024 (-236 personer).

3.1 Utrikes flyttnetto

Som berördes i föregående avsnitt flyttade många till Avesta i mitten på 2010-talet, vilket till stor del kan förklaras av att invandringen då var stor. I slutet av 1990-talet var invandringen ofta väldigt låg och till och med negativ under vissa år (fler utvandrade än invandrade), men därefter skedde en gradvis ökning innan den stora toppen 2016. Därefter minskade invandringen tydligt, men låg på relativt höga nivåer fram till 2019. På senare år syns effekterna av en tydligt stramare nationell migrationspolitik, då allt färre invandrar till Avesta.

Under 2023 var det utrikes flyttnettot -12 personer, det lägsta nettot sedan åtminstone 1997. Detta kan delvis förklaras av de avregistreringar av utvandrade som Skattemyndigheten påbörjade under 2023 och fortsatte med under 2024 (se informationsrutan under avsnittet introduktion ovan), men den främsta anledningen är som sagt en stramare nationell migrationspolitik.

Notera även att det utrikes flyttnettot var negativt under 2024 trots att personer födda i Ukraina sedan juni 2024 haft möjlighet att ansöka om att bli folkbokförda i Sverige, vilket medförde att antalet personer födda i Ukraina ökade med ungefär 25 personer i Avesta under 2024. Läs mer i den klickbara rutan “mer information om statistiken” ovan.

Generellt invandrar ungefär lika många kvinnor och män till Avesta.

3.2 Inrikes flyttnetto

Utvecklingen för det inrikes flyttnettot är i mångt och mycket det omvända mot det utrikes, under en majoritet av åren sedan slutet på 1990-talet flyttade fler personer från Avesta till andra delar av Sverige än de som flyttade till Avesta. År 2015 var det inrikes flyttnettot positivt och ovanligt stort (276 personer), men därefter var utflyttningen från Avesta stor under några år, sannolikt därför att personer som invandrat till kommunen i mitten på 2010-talet då valde att flytta till andra delar av Sverige av olika anledningar.

År 2022 var det inrikes flyttnettot (24 personer) positivt för första gången sedan 2015, men såväl 2023 (-113 personer) som 2024 (-224 personer) gick effekten åt motsatt håll. Detta är en viktig förklarande faktor till varför befolkningen i Avesta ökade något under 2022, men istället minskade under såväl 2023 som 2024.

För att bättre förstå vilka som flyttar till och från kommunen inrikes, delas de som flyttar härnäst upp efter ålder. Normalt är personer mest benägna att flytta till en annan ort när de är i 20-års åldern, innan flyttandet gradvis avtar.

3.2.1 Uppdelat på ålder

Ett tydligt mönster är att de personer under 30 år som flyttar från Avesta är fler än de personer under 30 år som flyttar dit, dvs. kommunen förlorar invånare i den åldersgruppen på grund av inrikes flyttar. Inom andra åldersgrupper är tendenserna mer otydliga, då antalet in- och utflyttare (netto) varierar relativt mycket mellan åren.

Bland de åldersgrupper som redovisas i diagrammet nedan skedde den största utflyttningen år 2024 i gruppen som är mellan 20 och 29 år. I denna grupp, tillsammans med de som är under 20 år, var antalet utflyttare 185 fler än antalet inflyttare, vilket är en större skillnad än året innan.

Den största inflyttningen, netto, skedde i åldersgruppen 60+ år, i vilken det flyttade 9 personer fler till än från kommunen inrikes år 2024. Jämfört med året innan var detta en viss ökning.

Om fokus enbart läggs på åldersgruppen 20-29 år, blir det tydligt att det i praktiken alltid flyttar fler unga vuxna från än till kommunen inrikes. Historiskt varierar det inrikes flyttnettot i åldersgruppen mellan åren, vilket exempelvis kan bero på att olika årskullar av barn är olika stora. År 2024 flyttade 100 personer fler i åldersgruppen 20-29 år från än till kommunen inrikes. Undantaget från trenden var 2015, när ett stort antal yngre flyttade till Avesta.

Även i Dalarna som helhet flyttade fler i åldersgruppen ut än in under 2024.

3.2.2 Uppdelat på bakgrund

För att ytterligare förtydliga vilka som flyttar till och från Avesta inrikes, delas de i detta avsnitt upp efter sin bakgrund, inrikes eller utrikes födda.

Tydligt är att många av de som invandrade till Avesta i samband med flyktingkrisen 2015-2016 flyttade därifrån under åren efter krisen. Sammantaget har drygt 1 600 utrikes födda (netto) flyttat från Avesta till andra delar av Sverige sedan 2016.

För de som är födda i Sverige är det inrikes flyttnettot inte lika tydligt. Under åren efter flyktingkrisen lämnade även många inrikes födda Avesta, men under vissa år på sistone har inflyttningen i den gruppen varit större än utflyttningen. Framförallt flyttade många inrikes födda till kommunen under 2022. År 2024 flyttade dock 119 inrikes födda personer netto från kommunen till anda delar av Sverige, den största utflyttningen i gruppen sedan 2019.

I nästa avsnitt är fokus istället på framtiden. Hur kommer Avestas folkmängd att utvecklas fram till 2033?

4 Vad händer i framtiden?

För en djupare förståelse runt hur SCB gör befolkningsprognoser, se motsvarande avsnitt i rapporten för hela Dalarnas län. Det viktigaste att ha i åtanke är att ingen hänsyn tas i prognoserna till planerat bostadsbyggande, företagsetableringar eller andra framtida mål och förutsättningar som kommunerna har i sina planer.

I diagrammet nedan visas befolkningsutvecklingen i Avesta fram till 2033 uppdelat på åldersgrupper, enligt SCB:s prognos från juni 2024 (se SCB, 2024), vilket är den senaste som myndigheten publicerat offentligt på kommunal nivå. Notera att diagrammet kan skilja sig åt jämfört med motsvarande diagram i förra årets rapport. Detta eftersom befolkningen 2033 enligt SCBs prognos jämförs med den faktiska befolkningen vid slutet av 2024 i diagrammet nedan. I förra årets rapport jämfördes prognosen för 2033 med den faktiska befolkningen vid slutet av 2023.

Ett par tydliga trender kan utläsas i diagrammet:

Avestas befolkning prognostiseras att minska med drygt 700 personer till 2033, jämfört med 2024. I SCB:s föregående prognos, som släpptes 2022, prognostiserades en minskning på drygt 500 personer fram till 2033, jämfört med 2021 (se SCB, 2022).
Den största minskningen sker i gruppen som brukar benämnas arbetsför ålder, 20-64 år, som prognostiseras minska med ungefär 600 personer.
I åldergruppen 80+ förväntas befolkning att öka med knappt 500 personer fram till 2033. Detta hänger sannolikt samman med att den förväntade livslängden fortsätter öka och att den stora gruppen “baby-boomers” börjar komma upp i 80-års åldern.
Även i åldersgruppen 0-19 år prognostiseras en relativt stor minskning av befolkningen, ungefär 420 personer.